- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjette årgången. 1906 /
215

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dialektala O Ut namnS upptagande i riksspråket. 215

gens olika lefnadsförhållanden. Lapparnas vidsträcktare
kringströfvande och strängare beroende af naturen måste medföra
en mer omfattande och till alla spridd terrängkännedom och
ett därmed sammanhängande stabilare namnbruk. Bland
befolkningen inom Sollefteåbladets område har jag för öfrigt
funnit terrängkännedomen mindre allmänt spridd och
namnbruket mindre stabilt än inom t. ex. Dufedsbladets, där hvarje
by omfattar så mycket större område än här, och där folket
färdas mera vidt omkring i utmarkerna. Under de senaste
generationerna synes dessutom namnkunskapen och
terrängkännedomen bland allmogen ha gått tillbaka, i sammanhang
med flera under denna tid inträdda förändringar, såsom att
jakt och fiske blifvit mindre idkade än förr, att fäbodväsendet
inskränkts, och att många gamla skogsvägar gjorts öfverflödiga
och till stor del fått växa igen, sedan man fått modernare
kommunikationsleder. I fråga om namn, liksom i fråga om
annat, ha traditionerna försvagats, och till följd däraf ha
namnens användning blifvit osäkrare och förståelsen af deras
betydelser mindre allmän. Man kunde möjligen tycka, att
tillbakagången af allmogens jakt och fiske, fäbodväsendet m. m.
borde ha uppvägts däraf, att skogarna under afverkningstiden
varit mer genomströfvade än kanske någonsin förr. Men
därunder har en så stark inblandning af främmande
befolkningselement gjort sig gällande, och dessutom namnens skrifna
former på kartor, i handlingar och annars, med en mängd
missuppfattningar och godtyckliga ändringar, kommit att utöfva
ett så stort inflytande, att det nästan ser ut, som om den
ökade trafiken snarare bidragit till att fördunkla än till att
utbreda och befästa den allmänna namnkännedomen.
Naturligtvis finner man äfven hos skogsarbetare mycken namn- och
terrängkännedom, men det synes dock vara ett genomgående
förhållande, att den hos dem är mindre fint och mindre
mångsidigt utbildad samt mindre i detalj pålitlig än hos t. ex.
jägare eller jordägare. Äfven om en skogsarbetare har en stor
förmåga att hitta inom ett vidsträckt område, är det ej därför
gifvet, att hans lokalkännedom är så intim, i synnerhet icke.
om han ursprungligen haft sitt hem på annat håll. Hvad
särskildt namnen beträffar, kan i regel ingen annan anses
absolut pålitlig än den, som är född och uppväxt på platsen.

Den omfattning, hvari olika sagesmän kunna behärska
ortnamnen inom sin hemort, är mycket växlande. I allmänhet
är den nog mycket mindre, än man kan vara benägen att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1906/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free