Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
HERMAN GEIJER,
Det närmast liknande exemplet på ett dylikt förhållande, som
förekommer bland de inom Sollefteåbladets område
upptecknade ortnamnen, utgöres af nainn, sammansatta med ett nu i
allmänhet utdödt dialektord 8re (öre), som betecknat samma
fisk som riksspråksordet laxöring, eller en närstående. Dessa
namn uppträda nu inom området i dialektformer som örsjön,
Ärrsjön, oresjön, »rasjön, längre västerut i Jämtland äfven i
formen Auresjön. I skrift och på skriften beroende uttal
förekomma, utom återgifningar af dessa dialektformer, äfven
formerna: Orrsjön, Asjön, Öring sjön, Oring sjön, Orringsjön m. fi.
Dessa namns betydelse är nu till stor del fördunklad, och de
ha indragits i nya betydelseassociationer, särskildt med ordet
orre. Detta sammanhänger med att laxöringen nu ofta är
sällsynt eller alldeles okänd i de vatten, som uppkallats efter
honom. Ordet (lax)öring finns ej i dialekterna annat än som
riksspråkslån och torde för de flesta vara fullkomligt okändt.
Den i trakten vanliga arten forell kallas i de ångermanländska
dialekterna stenbit och är enligt en del allmogesagesmän
densamma som öringen eller ören men enligt andra en annan
fisksort. Ett par små tjärnar i Ramsele, nära gränsen*till
Borgvattnet, kallas af Ramseleborna stenbit-Jpariaii
Stenbittjär-nern, men af folket i Borgvattnet ørajparian Öretjärnan, och
dessa namn identifieras inbördes utan svårighet. Så är
däremot icke fallet med det på kartan bibehållna namnet
Öring-sjön i Sollefteå i förhållande till det dialektala srjparia och det
lokalt riksspråkliga Örrtjäm, liksom icke heller med det
sannolikt ursprungligen genom skriffel ur Öringsjön uppkomna
OHng-sjön i Resele 1 i förhållande till det dialektala srføn Örrsjön.
Både namnet Öringsjön och namnet Oringsjön tyckas på orten
vara obekanta för folk i allmänhet, Öringsjön äfven bland de
riksspråkstalande i Sollefteå. Ortnamnskommittén föreslog för
sjön i Sollefteå namnformen Örtjärn, som utgör en regelbundet
konstruerad motsvarighet till ett ursprungligt Öi~etjärny och
" 1 Oringsjön är jordeboksnamn på ett nybygge, som Mo och
Höfvens byamän år 1812 gemensamt ansökte om att få anlägga p&
den då till kronan hörande skogen, men som aldrig blifvit anlagdt,
då de sökande fingo tillstånd att i stället för att nyodla på detta
ställe göra motsvarande nyodling hemma i sina byar. Enligt ett
protokoll öfver ’skatteläggningsberedning af Orringsjö Nybygge1 (5:te
okt. 1812) fiskas i Långsjön (’Oringsjön’ nämnes ej) med not och nät
mört, abbor och gädda. Man synes ha förtegat den värdefullare
öringen, hvilken ännu finns i ’Oringsjön’ jämte, enligt uppgift, i två eller
tre andra sjöar i Eesele.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
