Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala O Ut namnS upptagande i riksspråket. 239
för sjön i Resele1 namnet Mo-Orrsjön (i motsats till en annan
sjö med samma namn på annat håll i socknen), hvilken
namnform valts med hänsyn till den faktiska nuvarande
associationen med ordet orre. Denna association äger emellertid rum
äfven med namnet i Sollefteå hos en del individer, och då
det naturligtvis ej lätt framgår hvar en sådan association är
mer eller mindre förhärskande, torde det vara säkrare att
upptaga dialektformerna sådana de äro. I alla händelser är
det uppenbart för sent att i denna namngrupp genomföra
någon reglering genom att transformera namnen till en
gemensam riksspråksform. De olägenheter, som nu förefinnas till
följd af denna namngrupps upplösning, bestå hufvudsakligen i
sådana relikter af äldre regleringsförsök som OringsjÖn och
Oringsjön, hvilka med lätthet kunna ersättas af ändamålsenliga
namnformer, och mot hvilkas afskaffande det ej torde kunna
anföras något annat skäl än hänsynen till en tillfällig
skrifvar-tradition, som aldrig blifvit fullt rotfäst i ortens allmänna
bruk.
Den grupp dialektnamn inom Sollefteåbladets område,
hvari dialektala skiljaktigheter skarpast framträda, utgöres af
namn, sammansatta med ett ord, som förekommer i formerna
Jpalr, JpæV, fpalr, j$o?r, fpalr, JßmV, JßøV, Jpalr, i grof beteckning
rsp. tjä?*, tja?", tjö?-, tja?*. Ordets betydelse är mycket
varierande: det förekommer som benämning på skog, i synnerhet
granskog af något sämre beskaffenhet, men äfven om
exempelvis inhägnade, afröjda slåtter i en skog och om myrar. När
det användes om skog, ligger ofta den bibetydelsen däri, att
marken är vattensjuk; men på andra håll kan ordet beteckna
visserligen torrländt, men stenbunden, svårframkomlig eller
svårarbetad skogsmark. Som motsats mot fjällandet framstår ofta i
folkets uppfattning % å ena sidan tallmon eller motandet, å andra
sidan stundom också myrlandet. På Jämtlandssidan synes
ordet mer och mer tendera till att beteckna stora skogsmarker
i hela deras utsträckning, hvari då myrar, moar, egentliga berg
och annat betraktas ungefär som öar i en sjö. I västra
Jämtland, där tjällandet väsentligen motsvaras af fjällterränger, är
ordet tjäf sällsynt eller obefintligt. På ett par håll
förekommer det dock, brukadt om närmast under fjällgränsen belägna,
föga kuperade trakter, uppfyllda af låg skog, omväxlande gran
och björk, samt af slåttmyrar. Den centrala betydelsen i
ordet tycks närma sig till betydelsen af den geologiska termen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
