Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är för öfrigt en mycket vanlig företeelse, att olika
dialektvarianter af samma namn redan blifvit häfdvunna i
riksspråk, ej blott i det lokala riksspråket, utan öfver hela landet
eller stora delar af landet, såsom t. ex. de mångskiftande
namnen på rud, ryd, röd, red o. s. v., och man inför därför
ej någon för vårt namnskick i det hela ny princip, om man
upptager en stor del sådana namnvarianter utan reducering
till en gemensam riksspråksform. Tvärtom är en vidsträckt
tillämpning af en dylik reducering en ny princip, men en
princip, som ej låter sig genomföra utan många undantag,
och som ej på förhand kan klart begränsas. Dessutom är en
dylik reducering ofta ändamålslös äfven i sådana fall, där den
utan svårighet eller ovisshet låter sig göra. Att t. ex. ändra
mskdlmyrfåaria, M#kke?myrtjärna i Ådals-Liden till
Myckelmyrtjärn, i öfverensstämmelse med mykabasn Myckelåsen i Dal, i
stället för att upptaga det i formen Möckelmyrtjärn utan annan
förändring än den, som betingas af anpassning till riksspråkets
uttal och böjningssätt (jfr i det följande under II 8), kan väl
knappast spela någon roll alls som underlättande eller
beriktigande uppfattningen af namnet vare sig för de
riksspråkstalande eller för de dialekttalande. De vid sådana
namnändringar ledande synpunkterna torde också ytterst ej härröra
från några praktiska hänsyn, utan från den vid annan
transkription af dialektord vanliga metoden, ehuru
ortnamnstransskription ej har samma ändamål.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
