Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
herman geijer.
berget. Men är det anledning till ön namnändring? Ocli
strängt taget har ej namnet precis den betydelsen, utan det
betyder: berget med grottan dørà. Däremot associeras
namnet døraløsmyra Döralösmyra i Resele otvunget med sin riks-
språksöfversättning: Dörrlösmyren. Det betyder nämligen
myren utan aflopp, ulan dörr.
På samma sätt som här dørà blifvit namn på grottan,
bli ofta dialektord, som i en pregnant betydelse användas till
benämning af lokaliteter, i sin dialektform fixerade som namn
på dessa. Då föreligga ej längre samma förutsättningar för
öfversättning till riksspråksform, som när man skrifver
exempelvis Abborrsjön för det dialektala Åbborsjön och dylikt. I
Fors finns ett berg, som på detta sätt fått namnet hegda
Högda, hvilket namn därför ej i det lokala riksspråket brukar
öfversättas till Höjden. Det på berget liggande fäbodstället
heter på dialekten h&gdaboan Högdaboan eller hegdàbuan
Hög-dabuan och kallas i det lokala riksspråket Högdabodarna,
aldrig, så vidt jag hade tillfälle att iakttaga, Höjdbodarna.
En sådan form som Höjdbodarna skulle närma namnet till ett
appellativum, såsom om fäbodstället hette Höjdbodarna i
motsats mot ett annat, i en dal nedanför höjden beläget
fäbodställe, som kallades Dalsbodarna. I dialekten skulle namnet
under denna förutsättning säkert heta hegdbgan (-buan)
Högd-boan, (-buan). Formen Jmgdaboan Högdaboan afviker från den
normala typen för dylika sammansättningar och visar
därigenom, att h&gda Högda varit alltför fixeradt som namn för
att på vanligt sätt böjas.
Namnet stapàlbærja Stappa(*bärje i Ytterlännäs, på
kartan skrifvet Stappalberget, men ej upptaget på konceptkartan
och ej granskadt af Ortnamnskommittén, är otvetydigt till sitt
ursprung (klock)stapelberget, men all association med detta
ursprung och med det motsvarande riksspråksordet syntes här
vara försvunnen, så att namnet föreföll folket i orten mer
främmande i stället för mer lätt att uppfatta, om det skrefs
Stapelberget. I Sollefteå däremot är namnet stöpalbakan Ståp-r
pa^bakken för språkkänslan tydligt identiskt med Stapelbacken,
hvilket är helt naturligt, då det är namn på den backe, där
kyrkan med klockstapeln är belägen. Dessa båda namn utgöra
således ett exempel på att samma ord med fördel kan
öfverflytta till riksspråk såsom namn på ett ställe, men behöfva
bibehållas i dialektform såsom namn på ett annat ställe.
Ett ortnamn kan också innehålla ett ord, som står i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>