- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
15

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dialektala ortnamns upptagande i ltlksspkäket.

15

fullt lefvande association med motsvarande riksspråksord, utan
att denna association kräfver ortnamnets öfverföring till
riksspråksform. Så härleder sig namnet storkanjßana
Storkari-tjärna i Håsjö tydligen från någon, som kallats Storkari, och
personnamnet kart Kari brukar naturligtvis alltid, när det
skall skrifvas eller utsägas i ’rätta formen’, bli Karin. För
tjärnens namn utgör likväl ej den af Ortnamnskommittén
föreslagna formen Storkarintjärn en naturlig
riksspråksmotsvarighet, såsom Karin är för personnamnet. Däremot torde för
namnet mal&vojan Mälevåjen i Helgum
riksspråksöfversättnin-gen Malinvågen vara själfgifven, utom när man ej förstått
dialektnamnet. Orsaken till denna olikhet mellan namnen
Storkaritjärna och Mälevåjen är densamma som öfver allt visar
sig rådande: där ett ortnamn med för språkkänslan lefvande
betydelse behöfver öfversättas för att få denna betydelse
uttryckt i riksspråket, där inträder af sig själf en sådan
öfversättning, annars icke. I detta fall beror det närmast på att
namnformen Kari äfven är invand och uppfattbar i det lokala
riksspråket, Mäl(e)n däremot icke.

Stundom inträffar det, att ett namn med för den
dialektala språkkänslan fullt klar betydelse icke gärna låter
öfversatta sig, af den grund att det motsvarande riksspråksordet är
obekant eller allt för litet bekant bland ortsbefolkningen.
Äfven för personer, som ej tillhöra de dialekttalande, kunna
vissa ord vara bekanta endast i dialektform, under det en
ganska nära liggande riksspråkmotsvarighet är för dem
främmande, kanske t. o. m. obegriplig. Så tycks det, åtminstone
för de dialekttalandes räkning, i allmänhet förhålla sig med
de på flera ställen inom Sollefteåbladets område förekommande
namnen Frätt-tjärn, Frättbotten, Frättmyra, hvilka namn äro
bildade på dialektformen af ordet fräken: frättne och ha
uppkommit med anledning af Equisetum-vegetation. Att ordet
fräken är detsamma som frättne, synes flertalet af de
dialektalande icke uppfatta. Möjligen skulle ej heller en
riksspråkstalande främling, som såge ett sådant namn som Frätt-tjärn
på en karta, uppfatta att det innehölle samma ord som fräken.
Men i sådant fall skulle han antagligen hellre afstå från att
få namnets betydelse genom riksspråksöfversättning från
början klargjord för sig, än från att kunna använda den som
namn på orten lättast förstådda, kanske enda begripliga
formen. Det förekommer också, att ett namn innehåller en
böjningsform af ett i ortens dialekt ännu lefvande ord, men att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free