- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
64

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

herman geijer.

ur kommitténs ståndpunkt, sådan denna är uttryckt i den af
Kungl, majestät fastställda arbetsplanen. Någon gång ha
namn, för hvilka kommittén föreslagit en ändring, på
jordägarnas önskan fått förbli vid det gamla, så Båtegården för
bhpgan (Magra sn, Bjärke hd). Där i kommitténs
riksspråksformer någonting påfallande möter, är grunden ej alltid tydlig.
Så när de flerstädes förekommande namnen, innehållande
någon form af ordet kas, bruka skrifvas, om det är en
pluralform: (-)kasor(na), om det är best. form sing.: (-)kasen, t. ex.
de från Skogaryd i Väne-Ryrs socken afsöndrade lägenheterna
kàsdra, nykàsar: Kosorna, Nykasor, men den från Skottene i
samma socken afsöndrade lägenheten jætdkasa : Jättekasen,
Huruvida pluralformen kasor är tagen ur det lokala riksspråket
eller nyskapad, ser man ej, lika litet som grunden till att den
följer den svaga deklinationen.

I allmänhet förefalla uttalsuppgifterna mindre än man
kunnat önska skilja på hvad som är ren ortsdialekt,
blandningsdialekt, mer eller mindre rent riksspråk och
skriftpåverkan. Det är gifvet, att genom förstahandsberöringen
med materialet, under undersöknings- liksom under
redaktionsarbetet, en ingående kännedom om sådana förhållanden
skall ha vunnits. Men denna synes ej komma fram i fullt
så stor utsträckning som varit önsklig och väl äfven möjlig.
Den i regel följda anordningen, enligt hvilken den uttalsform,
som närmast motsvarar normalformen, ställes först, omedelbart
efter denna, meddelar i stället något som är själfklart. För
det antydda ändamålet äro ej alltid de stundom utsatta
beteckningarna ä(ldre) och y(ngre) tillräckliga. Till en del
synas flera uttalsuppgifter meddelade än som kunna behöfvas
— icke blott ur namn regleringssynpunkt (åtskilliga synas helt
och hållet bero på framfrågning som ni§ka sidan del XII
sid. 172), och likaså synas de etymologiserande
transskrip-tionerna af sådana dialekt former, som icke lagts till grund
för normalformerna, vara öfverflödiga. Å andra sidan torde
ej få dialektformer af betydelse för uppfattningen af namnens
ursprung och historia, om också i allmänhet ej för deras
riksspråksbehandling i närvarande tid kunna antagas existera,
ehuru de ej blifvit insamlade. Så saknas bland uppgifterna
om Väne härads namn formen vènhæra, som man har
anledning vänta i dialekten. Möjligen kan den ej längre anträffas
inom häradet, men lika sannolikt är kanske att den finns,
kanske t. o. ni. att den ej är ovanlig, liksom att den är ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free