Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
JOSUA MJÖBERG.
mit. Det är en ny skiftning av samma oändlighetslängtan,
som rikligen flödat genom hans föregående poetiska alstring
och som är ett huvudtema i hela romantikens poesi.
Redan förut hade denna längtan mot det oändligas blå
i Rydbergs diktning knutit an vid panteistiskt färgade
naturstämningar och varit på en gång estetisk och religiös. I sina
estetiska föreläsningar våren 1889 uttalade sig Rydberg om
denna art av naturkänsla och dess förekomst1. I Längtan
kommer den åter, kanske innerligare än någonsin förut.
Grundtanken i denna dikt hade länge legat Rydberg i
sinnet. Motiven kunde ligga i årtionden på botten av hans
poetiska medvetande och sucka efter liv. Och de befriades
icke alltid därigenom att de sattes i ord och sändes ut som
dikter. Skalden var ej alltid nöjd med den avfattning de
fått utan kunde vända tillbaka till den ursprungliga idén
och söka ge den ett ädlare och mer fulländat uttryck. Så
skrev han en gång, då han omarbetat dikten Två i sadeln
till Drömliv, att denna nya gestalt var diktens "äldsta till
tanken, om ej till utförandet".
Ett med Längtan besläktat motiv hade redan på
1870-talet varit på väg att få form. I de anteckningar till en
dikt Jesusgossen eller Gossarne vid Genesaret, som finnas
kvar från 1870-talet, kan man leta upp antydningar om huru
Rydberg redan då sökt symboler för den längtan det här är
fråga om:
"Sjön speglande himmelen flödar ut från Gudslängtan.
Cedrarna strävande mot himlen. Gudslängtan.
Lärkans flykt mot skyn. Gudslängtan.
Röken från härdarna. Gudslängtan"2.
En panteistiskt klingande åskådning, för vilken naturens
längtan tillbaka till sitt upphov söker sig uttryck i enskilda
naturföreteelser. Sannolikt har det varit meningen att någon
1 Det sköna och dess lagar, s. 83—84.
2 Warburg, Därs. 2: 408.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
