Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
J08UA MJÖBERG.
odling och vår andefrihet*. Han slutar: "Deras kämpars leder
glesna, deras stridsmän åldras, vapnen varda dem så tunga.
De sträcka armarna mot morgonrodnaden och kalla pä
ungdomen. Kommer den? Fläktar i purpurskyar dess fana?u
Man kan också till belysande av fanans associationssfär
hos Rydberg framdraga ordet banér på följande ställe:
Och dock, om du i tvivel sjunkit ner
och dröjer dystert grubblande vid vägen,
du griper åter ditt banér
och bär det genom öknen oförvägen. (Jubelfestkantaten).
Och med ledning av dessa ställen bör man utan tvivel tolka
den vimpel, som nämnes i Spillrors första strof:
Av livets morgondrömmar
han byggde en vimplad slup
att segla i glitterströmmar
hftn över de vida djup.
Liksom aftonrodnaden spelar därför också fanan en roll i
Rydbergs paradisfantasier. I Träsnittet i psalmboken står
Salems himmelska stad för barnets öga
med gyllne tinnar i eter skön
och fladdrande fanor otaliga,
och om barnens himmel berättar det döda barnet:
Fanor fladdra i det ljus, som flammar
guld- och rosaskärt på bergens kammar.
Sist anförda ställe har ett avgjort släkttycke med de rader i
Längtan, som just äro på tal.
Ett litet uppehåll måste också göras vid ordet
andehänder, ty även det har ett individuellt Rydbergskt tonfall.
Romantiken har givit upphov åt en massa sammansättningar
med ande-, och Rydbergs förråd av ande-ord är stort. Då
skalden vid skildringen av en okroppslig verklighet så ofta
måste gripa till föreställningar från den kroppsliga, så kunde
de avklädas sin fysiska sida och flyttas över till sin nya sfär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
