Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TH. HJELMQVIST.
honom hafue warit, deelachtige göre, att han wore så när
ther till [d. v. s. till kronan] som antingen Konung
Sigismundus eller Hertig Johan eller någen annen." Ur en
handling av den 27 Nov. 1603. Här bör i stället för "warit,
deelachtige göre" uppenbarligen läsas "warit deelachtige, höre".
Denna senare — riktiga — lydelse finnes, såsom jag sett, i en
uti Biksregistraturet för år 1603 förekommande skrivelse av
den 1 dec., som enligt Waaranen är "nästan alldeles
likalydande" med den av honom utgivna, här ovan citerade
urkunden (ur den s. k. Gottlundska samlingen på Kejserl.
Senatens för Finland arkiv, vilken ej varit mig tillgänglig).
II: 258, r. 10 uppifr. ff.: "Monge äre som lithet wette,
hwar vthinnen theres Saligheet ståår, och störste deelen döö
vthan skål och Schrifftermål." Ur Karl IX:s registratur för
år 1606. Här kan man, såsom jag övertygat mig om, lika
väl läsa skäl som skål, och att skäl är det riktiga, visas av
följande paralleller: "Erkedieknen Var dödh wtan skæll och
skriptamall." H. Gadh i Bidrag till Skandinaviens historia
5: 382 (1510). "Gräseligit är påtänkia, huru obarmherteliga
han lät dräpa fattiga svenska män, ther han lätt slachta them
som oskälig diur uthan skiäl och schrifftermål." Svenska
riksdagsakter 1: 530 (1547; i afskrift från 1650—1700).
"Tuenne af Edhra lanbönder afsomnade uthan Skäll och
Skriftermåll." L. Benchtsson i Rykull (Tannåker) i Växjö
Domkapitels arkiv, n:r 7 (4/2 1650) \ "Dö utan skäl och’
skriftermål" har varit en stående formel, där skäl och
skriftermål ursprungligen allitererade. Hvad skäl i detta
sammanhang betytt, är ej fullt klart. Söderwall förmodar med
någon tvekan att skæll i det från H. Gadh citerade exemplet
skulle betyda "redogörelse för begångna synder,
syndabekännelse, skriftermål". Det skulle alltså varit synonymt med det
andra ordet i formeln. Såsom i någon mån belysande må
anföras följande ställe hos Laurentius Petri: "Man skal.. ingom
giffua Sacramentet, som icke weet göra skääl och redho,
hwar-före han går ther til." Then Swenska Kyrkeordningen 38 b
(1571).
II: 280, r. 17 nedifr. ff.: "Den skole I tage med edre
Granners och Rhågranners tilhiälp wid hofwudet." Ur Karl
IX:s registratur för år 1607. Originaldokumentet har
tydligen Nhågranners. Jfr det fsv. nagranne, som bland annat
förekommer i förbindelsen granne oc nagranne (se Söderwall).
1 Meddelat av lektor L. Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
