- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
146

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

G. A. TISELIUS.

över sig än familjebeteckningen på liksom fallet är med
denna i förhållande till det rena egennamnet. Jfr s. 131
nederst och s. 140 nederst.

Som av det ovanstående framgår, hava vi uti
s-formerna i förbindelse med ortspreposition träffat
gränsbildningar, ej en så typisk och på det hela taget isolerad grupp
avledningar, som vi funno i familjebeteckningarna på
Uppträda då aldrig bildningarna på som utpräglade
familjebostadsbeteckningar? Exempel därpå kunna uppletas, ehuru
sådana ej äro ymnigt förekommande i städernas riksspråk1.

1 På landsbygden i olika trakter av Sverige synas däremot
familje-bostadsbeteckningarna förekomma i desto ymnigare användning ocli
stundom övergå till rena ortnamn. Endast några få spridda notiser
lämnas här, först från nordvästra Östergötland där enligt uppgift en
mängd mindre ställen, som i kyrkböcker och på kartor kunde ha
andra namn, i dialekt och dialektfärgat riksspråk för en trettio år
sedan allmänt benämndes och väl fortfarande benämnas med s-former
bildade på innehavarnas namn, t. ex. ». . . till Hammarlunds», »Niklases
ligger vid sjön». På ett ställe bodde en knekt, som hette Moberg; stället
kallades "Mobergs", och även sedan Moberg dött och hans hustru och
barn kommit därifrån och en annan knekt, Svärd, tagit stället i
besittning, fortfor benämningen "Mobergs" att användas av många, så att min
sagesman blev helt förvånad, när han kom till folkskolan och där
fick höra andra barn kalla stället "Svärds". — Från Småland anföras i
H. & E. Folkminnen s. 8 (Sv. Landsm. 37:de h. 1889): ja ska gå te
Pär-Jons å bora sten; di stante mett för Jonas-Pärs. — Om man* t. ex.

i Selanders kartor över Sverige slår upp Gottland, blir man alldeles
förvånad över vilken massa ortnamn på som man finner där; jag
antecknade omkring 90, av vilka några förekommo mer än en gång.
En gottlänning, N. Kalström, har för mig uppgivit bl. a. följande
ortbenämningar: Bomunds, Botels, Burs (en socken), Jugennes,
Maldes, Mickelgårds, Mickels, Niksdjups, Petes, Pilgårds, Eigges, Sigleifs,
Smiss. Ex. Andersson från Bomunds; Bomunds (Pilgårds, Mickels) är
värd(t?) 5,000 kronor; Maldes (Rigges, Sigleifs) är en liten gård;
Niksdjups är ett litet ställe; Burs är den sydöstligaste socknen på
ön; Han bor på Mickels grund (men Han bor på Husarve grund).
Jfr Yi såg Bomunds (Pilgårds), de skulle till kyrkan; Jugennes Lars
(men Hemmor Lars Larsson). — I Fasterna i Roslagen har jag
antecknat: Ve Erikäs hos Eriks); Ye Kall Kals (= hos Karl Karlssons). —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free