Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några kritiska anmärkningar till B. Risbergs
Metrik.
("Den svenska versens teori.4- Senare avdelningen.)
Då jag går att framställa några reflexioner med
anledning av det senaste arbetet på metrikens numera så
uppmärksammade område, vill jag genast framhålla, att min avsikt icke
varit att inl&ta mig p& en noggrann recension av lektor
Risbergs Metrik, utan endast att framhålla ett och annat, som
under läsningen trängt sig på en intresserad, vilken ser de
metriska frågorna under en i ej ringa mån olika synvinkel.
Att upptaga spörsmålen i sin helhet har icke kunnat komma
ifråga, därav kunde framkallats en volym lika stor som den
föreliggande. Och ett upprepande av skäl och motskäl vore
många gånger helt gagnlöst. Så redan då det gäller den
första viktiga frågan, den om själva grundprincipen för vår
meter: konstitueras den av stavelsers accent. d. v. s.
intensitet, eller av deras kvantitets Frågan behandlades med iver
under den Rosengrenska striden, vars buller nu gått förbi.
Denna var väl också endast en episod — visserligen lärorik
— inom vår metriska forskning. Jag tror, att den, som
sysslar med metriska undersökningar rörande vår vers under
tagen hänsyn till accentueringen såsom rytmiskt bestämmande,
icke behöver riskera att på en sådan grund komma till
resultat, dem en djupgående prövning skall finna ogiltiga. Allt
pekar ju på, att i germanska språk accenten är det väsentliga
vid rytmiceringen, medan kvantiteten intar en underordnad
ställning. Då förf. till förevarande undersökningar bygger på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
