Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA KRITISKA ANMÄRKNINGAR TILL B. RISBERGS METRIK. 191
visa sig helt annorlunda. Det nu sagda kan i någon mån ge
prov därpå. Att upptaga en del andra frågor skulle föra allt
för långt,
Allt detta i fråga om versen. Men detsamma gäller ock
i fråga om strof bildning en: den systematiskhet, som finnes, är
konstlad, ty indelningen efter antal rader ("radingar", sid. 245
ff.) träffar ej det väsentliga, vilket är periodernas beskaffenhet
och sammanknytning. Jfr vad som ovan sagts om
versbestämningen, som alltid står i växelverkan härmed. Att indela
efter mekaniskt räknade versrader, som vid noggrannare
prövning måste betydligt modifieras, ger ju ett resultat af föga
stadga. Och att under ett visst radantal sammanföra
periodbildningar av den mest skilda beskaffenhet bidrager icke till
en verklig uppfattning eller ens översikt av företeelserna.
Det fordras en mera organisk indelning, som låter deras
samband — och stundom även ursprung — träda fram. På
historisk grund kan man visa, huru ur enkla grundformer helt
konstmässiga typer framvuxit. —
Och härmed har jag angivit min från förf:s ganska
avvikande syn på de metriska spörsmålen. Om teorier kan man
tvista, gamla sådana kunna revideras och nya kunna
konstrueras. Den viktigaste uppgiften synes mig vara att noggrant
genomgå vad som faktiskt förefinnes och vad som funnits.
En grundlig undersökning av enskilda skalders metrik, äldres
och yngres, sedd mot en historisk bakgrund, med fastställande
av versarternas natur och utgångspunkter och (icke minst
viktigt) med utförlig statistik av versmaterialets rytmisering —
detta är vad vi behöva, och det blir förvisso till mera nytta
än allmänna uttalanden, gjorda på grund av versar som plockas
här och där, från Tegnér, Fröding, folkvisorna etc. Men så
torde det också dröja rätt länge, innan en tillfredsställande
sammanfattning av den svenska metriken kan skrivas.
Det har nu för mig särskilt gällt att framhålla dessa
synpunkter, och därför har min ställning gent emot hr R:s
Metrik blivit skäligen negativ. Vad som är förtjänstfullt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
