Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
8VEN LAMPA.
Den framställning hr R. ger av taktarterna utmärker sig
för en ganska hög grad av systematiskhet, men denna torde
till stor del endast vara skenbar. D& den också saknar all
historisk grund, blir bristen framför allt stor, när det gäller
äldre versformers behandling. Hr R:s utgångspunkt är att
tänka sig en normal taktfyllning: två, tre etc. stavelser. Detta
må gälla för en stor del av den moderna versen, som under
långa tider stått under vissa bestämda konstinflytanden. Men det
är långt ifrån någon grundprincip för vår vers, vilken tvärtom
såsom all germansk vers ursprungligen är fri i fråga om
sänkningarna och naturligtvis även upptakten (uppfattningen av
den fria upptakten är nog icke så försummad som hr R. anger
sid. 162). Underligt är att se, huruledes äldre och yngre
bildningar av denna mer fria art dragas in i systemet.
Visserligen upptager framställningen något spm kallas blandad vers
(sid. 158 ff.), men blandningen består endast i växling av en
och två sänkningsstavelser (och till dessa blandade verser höra
ju sapfiska, alkaiska m. fi. samt hexametern!). I hög grad
missvisande blir den framställning som ges av folkviseversen
(sid. 174 ff.). Genom påverkan av Rosenbergs gammalmodiga
teorier göres denna utan vidare till "fyrstavelsetakt", och är
man så långt kommen, är det ej svårt att under
folkvisetakten få in en hel del saker, som föga eller intet ha med den
gamla folkvisan att göra (särskilt flera former hos Fröding).
Den uppfattning av folkvisan och dess vers, som kommer till
synes, är helt föråldrad och tydligen icke grundad på några
som helst undersökningar. Och i varje fall ha de resultat
rörande folkviseversen, vartill undertecknad kommit i Stud. i
sv. metrik (jag hänvisar särskilt till sid. 64 ff. därstädes),
icke haft någon som helst inverkan på förf. Icke bättre är
det beställt med det sätt, varpå knitteln behandlas: den
placeras i en sista grupp fri vers tillhopa med allehanda ut- och
inländska bildningar från Klopstock till Ekelund. — Det är icke
på få ställen man finner egendomliga omdömen om versarterna
och deras uppträdande, som i den historiska belysningen kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
