Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CJIÖTA KIäMPA-WISA.
215
Här ha vi ju i grunden hela idén till det allegoriska
motivet med ’Herr Pädar’ och ’stälts Narwa’.
I både innehåll och stämning synes mig alltså Giöta
Kiämpa-wisa rätt mycket erinra om Kunga-Skald.
Däremot är det väl en fråga, om den glade skämtaren
Holmström kan tänkas ha varit mäktig av det patos, som
onekligen ligger bakom som grundtonen i visan. Det är rätt
betecknande, att H. också en gång skrev en dikt, som var
inspirerad av segern vid Narva. Det är en supplique till
Konung Carl XH, i Stockholms-Fruntimbrets namn, att konungen
med anledning av segern och den allmänna glädjen, ville
bevilja prolongation på placatet om förbudne Sidentygs bärande.
* *
*
Stormaktstidens svenska diktning behärskades, med få
undantag, av renässansdiktens stilkaraktär. Denna är till en
stor del ett arv från antiken, men de klassiska
stilegendom-ligheterna hade utbildats vidare och stegrats av
renässansskalderna, och hos senrenässansens diktare i Italien (Marini,
Gua-rini) och i den schlesiska skolan i Tyskland (Lohenstein) hade
denna stil nått sin kulmen, med en hopning och tillspetsning
av de egendomliga finesserna, som vitt skilde den från de
antika förebilderna.
Den mest utpräglade representanten i Sverige för
renässansens stil är just Dahlstierna. I sin bok om
Stormaktstidens diktning Kap. VII ("Stil") har G. Castrén givit en
systematisk översikt av den svenska renässanspoetikens
egendomligheter. I exempelsamlingarna för de olika stilprydnaderna
figurerar här synnerligen ofta Dahlstiernas namn. "Hos Gunno
Eurelius finna vi de grannaste, djärvaste omskrivningarna".
Också Holmström nämnes, men så vitt jag kunnat finna, blott
en enda gång. I hans "folkliga" dikter saknas omskrivningarna
helt naturligt så gott som alldeles.
Om det nu är D., som skrivit Kämpavisan, väntar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0219.html
