Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag
13. Familjebeteckningarna på -s.
Det är med stort intresse, som jag genomläst D:r
Tiselius uppsats om former av typen Petterssons. Detta dels
därför, att jag redan sedan länge gjort en del hithörande
iakttagelser, dels därför att saken i sin helhet — liksom i det
hela sådant i vår syntax, som icke går in i något latinskt
schema — är dåligt genomforskad, dels slutligen på grund av
den slående likheten med språkbruket i engelskan (at Crossby?s
och the Crossbys), vilken för in på lockande men svåra
frågor rörande alternativen historiskt samband eller parallell
utveckling.
I sak har jag ytterst litet att lägga till eller invända
mot den av Tiselius gjorda utredningen. Men jag har icke
kunnat avhålla mig från att nedskriva ett par anteckningar,
vilka visserligen något gå utom ramen för Språk och Stils
program, då det mesta stoffet blir dialektalt, men å andra
sidan torde det kunna i någon mån bidraga till belysning av
litteraturspråkets hithörande bildningar. Vad först beträffar
de ifrågavarande bildningarnas stilart, så förefalla de mig i
hög grad tillhöra samtalsspråket. Då de förekomma i
litteraturen, är väl detta nästan uteslutande i sådant sammanhang,
då man återger samtalsspråk. Jag frapperas därför i hög
grad av ett sådant uttryck som Grevens, vilkas gods låg
all-deles i närheten. I den stilart, där grevens hör hemma, kan
jag inte använda vilkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
