Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA. ALEXANDRINER.
23
matiska verk. Leopold är väl i detta fall den djärvaste.
"De tvenne Nunnorna" har sålunda följande fyrradingar: afc&a,
cddc, ef ef) ghgh, i&iÅ;, lmml, nono. "Sång öfver Sjö-Slaget
vid Högland 1788" har inga kupletter alls. Tragedien
"Virginia" (1792—1802) har visserligen uteslutande kupletter, men
den 1790 uppförda "Odén" däremot har en synnerligen
omväxlande rimställning. Där förekomma kedjor av följande slag:
abbab; abababa; abbaa; a&aa&aac; abbaccadadad. Detta
har obestridligen i mycket förlivligat framställningen1, fast
Leopolds retoriska stil återigen neutraliserat verkan av denna
lyckliga metriska nyhet2.
Även ur en annan synpunkt äro Leopolds alexandriner
ofta anmärkningsvärda. Hans cesurer äro nämligen ovanliga.
I regel faller ju pausen efter ett tungt betonat ord, något
som särskilt fordras vid den parallella eller antitetiska
uppställningen :
1 Att denna ändring i rimmens följd kändes som en avvikelse
är väl oomtvistligt. I Atterboms "Fågel blå" förekommer följande
scen i prosautkastet. Florinna har använt blankvers i tal till sin
fader, men blir av denne ålagd att säga om samma saker på
alexandriner. Hon gör så och får utlåtandet: "Bätt bra, mitt socker, med
något mera öfning går det förträffligt; anmärker emellertid, att hon
blandar om hvarandra de manliga och de qvinliga rimmen, i stället
för att låta i sträng alexandrinsk ordning hvart rimpar oåtskiljeligt
följas" (se "Fågel blå", 188—9). — Leopolds känsla av alexandriner^
faror framgår även av ett yttrande, som Ljunggren anför i Sv. Vitt.
Häfd. II: 323, där han påpekar, att i översättningen av Popes "Essai
ön Man" begagnas för första gången "den fyra- à fem-fotiga
troche-iska versart, som Pope ofta nyttjat; den prisas af Leopold framför
den släpande Alexandrinen, af hvilket versfalls eviga enstämmighet
örat tröttas". — Av ett brev från Leopold till Gjörwell 21 sept. 1810,
där det heter: "den Landskapliga Sången utgjorde aldrig min
favoritläsning, och de tyska hexametriska öfversättningarne aldraminst. I
alla dessa ometriska Språk, som våra nordiska, är denna versart för
mig outhärdelig", framgår det emellertid, att han ej tålde hexametern.
Sinne för dennas skiftningsrikedom ägde han således ej.
2 Egendomligt nog har Leopold i Odén en rimlös rad (Fjärde
akten, första scenen):
Om möjligt, hata ej en brottslig älskarinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
