Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
KUBEN G-.SON BERG.
Dess gryende begrepp, dess blommande behag (Wallin)
En värdigare hand, en lyckligare dag
Skall kröna någon gång (Tengström)
En tredje grupp bildas av de på kolon delade
adver-bialerna:
Af vackrare behof, af ädlare begär (Choraeus)
Åt manliga beslut och ädla företag
Till hemgårdars förswar och fienders förfäran
Med böljorna till fält och klyftorna till kammar (Wallin)
Med hafvet i sin barm och ljungelden i tågen (Leopold)
Med dygderna till stöd och visheten till värn (Oxenstierna)
I despotismens jern, i frihetsvillans yra
I dagens fruktsamhet, i middagssolens värma
I skötet af en vän, i famnen af en maka
Af hatets sträckta dolk, af aggets dolda gift (Stenhammar)
I tidens morgonstund, uti naturens rike
I hennes rena själ, i hennes ädla seder (Adlerbeth)
Mot veklighetens slott, mot yppighetens boja (Choræus)
Med rätta pekade Schiller på kuplettens farliga tendens
att jämte cesuren fastställa uppställningen 2 + 2 o. s. v. Det
är därför intressant att se, hur flera av skalderna söka
frigöra sig från detta tvång. Ett sätt var naturligtvis
över-klivningen, men detta förstörde den åtrådda rytmen i flertalet
fall. Gyllenborgs
Du, som mitt ställe fyllt, låt samma kärlek lifva
Ditt hjerta, när du går att lag för norden gifva
är deklamatoriskt mycket kinkigt, om man ville uppnå den
älskade stiliseringen. Ensamstående ypperligt men
naturligtvis alltid ett undantagsfall är Tegnérs
Hvar är din forna kraft, ditt forna allvar? Hvar
det hjeltenamn, o folk, som trötta ryktet bar?
Ett annat, radikalare sätt var att slopa kuplettrimningen och
ta friare förbindelser av rim. Detta var naturligt nog i vissa
strofbyggnader, t. d. Wellanders "Skalde-Stycke öfver Konung
Gustaf I:s Ärestod", som har rimställningen abaab, men var
mera egendomligt i cyklisk versbildning. Oxenstierna och
Kullberg t. d. visa många sådana både i didaktiska och dra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
