- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
38

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

OTTO VON F1UESEN.

(i anglosaxiska) ’bäck’. Dess nuvarande betydelse förutsätter
alltså en äldre ’vatten i sjudande, kokande rörelse’. Jfr fgutn.
saupr ’brunn’, mit. sot ’aufwallendes wasser, quelle,
zichbrun-nen’: sjuda och det med samma starka verb nära besläktade
fvn. seyö n. ’fors utan vattenfall, där emellertid vattnet bildar
bubblor på ytan som vid kokning’. Vid sidan av brinna står
det fvn. bruni m. ’branden ved ild’, fsv. broni, bruni m.
’brand, eld, låga, hetta’, vilket i nsv. är ombildat till brånad.
Samma bruni förekommer i nygutn. i sammansättningen
allbruna subst.7 vilket användes om den konstanta sjudande
bränning längs stränderna som står under en hård storm, se Säve
Havets och fiskarens sagor, andra uppl. s. 53,84. Allbruna
är intressant, då det visar att inom den ordgrupp, som
utgöres av verbet brinna och därtill sig formellt anslutande ord,
redan tidigt skett en betydelseutvidgning därigenom att
föreställningen om fladdrande, lågande, som ursprungligen synes
ha tillkommit endast elden, fått låna sin ljudkropp jämväl
till betecknande av vågornas rörelser, som likna eldens, då de
brytas mot skär och strand. Det nsv. bränning kan ej tagas
som bevis på ett sådant bruk av ordgruppen vid Sverges
kuster i gammal tid. Bränning är nämligen ett relativt ungt
ord, som först i nysvensk tid upptagits ur holländska (och
lågtyska) brandingy nda. brænding, se Tamm Et. ordb. och
Falk-Torp. I ä. ndl. hade barnen (= brennen) denna
betydelse, nu uppbäres den av branden.

Att jämväl ett tydligen hithörande brunn- i äldre tid
haft betydelsen ’bränning, brytande sjö’ torde framgå av
namnet Brunnsbådan. Kand. O. Lundberg, som gjort mig
uppmärksam på detta namn, meddelar att ett så benämnt grund,
som nu ligger i vattenytan och å sjökortet markeras som
bränning, är beläget i sydligaste delen av Lilla Nassa skärgård.

Om det brunn- ’bränning’, som ingår i Brunnsbådan är
formellt identiskt med brunn ’puteus’ kunna vi anse, att fsv.
brunnr : fht. etc. bruntio : fsv. bruni på samma sätt som ma dr
(< mannr) : got. manna : fvn. -manc. got. mana-seps; fvn. runnr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free