Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLEKTIV MED PLURALIS.
85
han "de" till "man", dock icke till "det". Mer än en gång
har helt säkert en ej så sällsynt förekommande attraktion
underlättat tillkomsten av pluralformen, såsom bland de
anförda exemplen: värdfolket med sina gäster fingo; sällskapet
De Missnöjda skrevo; folket ur fiskarhyddorna läto; många,
spm folket beundra; dit kommo folk, kutterseglare,
sommargäster; från Karins barn härstamma en släkt; änglarnas kor
stämma in; det finns folk, som äro konstnärer; folket dansade
med barnen men sågo icke; såsom representanter stå en flock;
de fromma skickade en gkara, vilka förklarade (jfr om
attraktion Ruben G:son Berg, Språk och Stil I, 47). Understundom
har ock efter all sannolikhet pluralformen glidit in, emedan
bestämningen följt så långt efter huvudordet, att intrycket
av dess singulara form hunnit förflyktigas och endast
kollektivets pluralbegrepp fortfar att verka. Möjligt är väl ock,
att vid ett sammansatt kollektiv det första ledets pluralbegrepp
framlockat bestämningens plural, t. ex.: såsom representanter
stå en fcamaflock; mitt i fcarrøflocken stod han och såg
prövande på dem; med lyftade huvuden trängdes människohopen;
penningskickning — dem. Vid ett och annat fall får man
dessutom räkna med ren vårdslöshet hos författaren vare sig
vid nedskrivandet eller korrekturläsningen. När Strindberg
skriver: "Han intogs tidigt af ett djupt förakt för det
militära yrket. Han såg mycket hyggligt folk bland dem, men
så snart de fingo uniformen på sig, voro de ej sig lika",
föresvävar honom tydligen militären i st. f. det militära yrket.
Ett tryckfel har troligen insmugit sig, när det hos Per
Hallström heter: "Då var glädjen stor i Florens, och burna af
dem (den?) blefvo Orlando och hans mor".
Men å andra sidan äro de fall, då predikatets pluralis
nästan omedelbart följer på subjektets singularis eller den
plurala bestämningen helt osökt sluter sig till det singulara
huvudordet, så ymnigt förekommande och uppträda så allmänt
hos våra författare, att de ej enbart kunna förklaras genom
oaktsamhet och blunder hos dessa utan måste anses ha sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
