- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
93

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN BOK OM STILBEGREPPET.

93

at andra, enär de bestå för sig oberoende av den, medan
däremot utväljandet av vissa tankar ur en stor tankemassa, deras
sammanställande o. s. v. är en väsentlig del av denna verksamhet.
Jag kan föreställa mig, att Gösta Berling står i predikstolen,
jag kan tänka, att församlingen har väntat på detta ögonblick,
jag kan tänka på att han är klädd så och så och att han ser
så och så ut, och varje sådan föreställning för sig har ingen
stil. Men om jag börjar en bok om Gösta Berling med
orden: "Äntligen stod prästen på predikstolen", då är jag
stilistiskt verksam. Porena vet inget namn för denna
intellektuella verksamhet, som bearbetar det rena innehållet, för att det
må muntligt eller skriftligt meddelas. Han hjälper sig med
termen "skriva eller tala i intellektuell mening", varvid han
använder orden skriva och tala i samma betydelse, som då
man säger om en person, att han skriver väl eller talar väl,
och därmed menar att han har god stil. Innehållet i en
framställning räkna vi till dess stil, om vi betrakta det som ett alster
av denna obenämnda verksamhet. Det är därför felaktigt att
räkna en författares sätt att se till hans stil. Om någon skulle
beskriva en väg beströdd med gröna blad och därvid skrev,
att vägen tycktes vara full av blodfläckar, så skulle vi
anmärka på det som en besynnerlighet i stilen, men om en
läkare upplyste oss om att personen var färgblind, så skulle
vi icke längre finna hans stil besynnerlig. Och vi ha rätt
att tala om onatur i t. ex. Marinis stil, blott om vi antaga,
att han sett på företeelserna på samma sätt som vi och ändå
uttryckt sig på detta sätt, som för oss är onaturligt. En
författares stil skall alltså bedömas efter graden av
överensstämmelse mellan hans föreställning om en sak och hans uttryck
därför. Skarp iakttagelseförmåga och säker blick för tingens
egendomligheter skänker icke i och för sig god stil. Dennas
värde beror på förmågan att begagna sina iakttagelser, belysa
den ena företeelsen med den andra o. s. v.

Skillnaden mellan stil och språk är lättare att påvisa.
Om jag säger: "Jag älskar min moder", och någon annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free