Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
JOSUA MJÖBERG.
susar över ordet i fråga? Tänkom oss t. ex., att en person,
som är förtrogen med den augusteiska tidens latinska författare,
en dag öppnar Lucretius’ bok De rerum natura och läser:
Aeneadum genetrix, hominum divomque voluptas! Han
stannar vid formen divom, och i en grammatik eller kommentar
får han veta, att det är en ålderdomligare form för det senare
divum. Kan han icke av denna upplysning få en påstöt att
begripa ordets stil värde? Eller är detta honom omöjligt,
såvida han icke har så stor förtrogenhet med det äldre latinska
språket, att han omedelbart associerar formen med detta
ålderdomliga språks ton? Härmed naturligtvis icke förnekat, att
vår uppfattning, även då den är som träffsäkrast, blott är
relativt riktig.
Trots det livliga betonandet av den nämnda relativiteten
erkänner dock Porena, att så länge vi ha att göra med
samtida författare, våra misstag i uppfattningen av deras
stämningar icke behöva bli så stora. De samtida författarnas
apatiska stil torde nämligen i allmänhet vara ungefär
densamma som den allmänna apatiska stiltyp vi bildat oss genom
läsning av vår samtida litteratur, tidningarna inbegripna, och
vår dagliga konversation. Lägg däremot för oss en författare
från en avlägsen tid eller från ett annat folks litteratur, eller
av en skola med många konstlade stilformer, och vi skola
göra oss skyldiga till svåra missförstånd. Den som känner
flera epokers och skolors stil har emellertid flera apatiska
stiltyper att jämföra med och förstår i varje fall, vilken av
dessa typer som skall vara måttstock. Därför bli hans
misstag mindre, i samma grad hans litterära bildning är vidsträckt.
Härmed har jag i korthet antytt de tankar i Porenas
bok, som jag ansett vara av mest praktiskt värde. Bokens
största förtjänst ligger i att den bringar större logisk reda i
några föreställningar om stilen, som man förut haft mera på
känn, och som därför icke kunnat vara en säker ledning vid
vetenskaplig forskning. Trots sin abstrakt estetiska hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
