Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BOK OM STILBEGREPPET.
99
hos vilken författare som helst samma uttryck, och därför
gäller det, då man vill komma åt den stämning, som
ligger bakom orden, att jämföra dessa med samma författares
normala uttrycksformer, varmed menas de, som sakna varje
dylik känslobetoning och återge hans apatiska själsläge. Men
vanligen jämföra vi med vissa allmänna former, som vi äro
vana att anse som normala, apatiska. Och även om vi f&tt
upp ögonen för det skeva häri och medvetet sträva att leta
oss till en författares normala uttrycksformer för att ,sedan
sammanställa dessa och hans olika stilformer, så kan enligt
Porena icke denna förstånds verksamhet hjälpa oss till en
omedelbar subjektiv uppfattning av stilformernas andliga kynne.
Detta kan endast förstås, menar han, genom en erfarenhet av
formens stil värde, som vi förvärvat genom en lång serie
associationer, och alla förståndets försök att resonnemangsvis
ersätta denna erfarenhet äro förgäves. Som praktiskt exempel
anför Porena arkaismen. Denna brukar ha en högtidlig,
upphöjd, förnäm klang. Är det då möjligt, att jag blott därför,
att någon upplyst mig om att ett visst uttryck är arkaiserande,
kan ur det förnimma denna högtidliga, förnäma klang? Frågan
besvaras med nej i överensstämmelse med Porenas empiristiska
teori om de konstnärliga uttrycksformernas betydelse, vilken
han framlagt i Che eos* è il bello?, och enligt vilken vi
förstå ett uttryck genom de associationsmöjligheter, som vår
erfarenhet skänkt oss. Han står på denna punkt i medveten
opposition mot den tyska Einftihlungsteorin, speciellt sådan
den formulerats av Lipps. Jag är böjd att tro, att
Einftihlungsteorin åtminstone i det sammanhang, varom här är fråga,
ger ett riktigare svar, och att förståndets slutsatser mycket
väl kunna hjälpa fantasin att finna de rätta övertonerna, där
associationen sviker. Hur ofta upplysa icke språkliga
kommentarer till diktverk på främmande språk, att en form eller ett
ord är arkaiserande, och har icke ofta just en sådan
upplysning hjälpt läsaren att förnimma en fläkt av den ande, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
