Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG KOMMENTAR.
119,
I Språk o. Stil finnas åtskilliga uppsatser, som underlätta
förståendet av vår äldre litteratur, och i min avhandling
Stilistiska studier i Törneros språk har jag behandlat rätt utförligt
en mängd skillnader mellan språket i början av 1800-talet
och vårt nutida språk. Jfr ock ordlistan till Noreen-Meyer
Valda stycken!
• Använder man ordböckerna vid läsningen och skänker
läsningen större uppmärksamhet, skall man snart finna, att
man exempelvis kommer att förstå gustavianernas språk på
ett helt annat sätt än genom vanlig fördärvlig snabbläsning.
Och uppfattningen av stilen kan naturligtvis endast bli helt
ohistorisk och beroende av nutida smaktillfälligheter, så länge
man ej vet eller tänker på, att orden alltför ofta i senare tid
fått annan klang och ton, att en viss betydelse som nu är
ovanlig, högtidlig, vardaglig eller simpel då varit vanlig och
haft normalprosans klang o. s. v.
Använder man nu ordböcker, kan man aldrig göra sådana
misstag som att utan vidare likställa ’usling* i Lidners
"Hvarhelst en usling finns" med vårt nutida ord, eller läsa versen
med på sin höjd en dunkel känsla av, att det nog ändå måste
vara något fel här; Lidner har kanske ej riktigt lyckligt
uttryckt vad han vill säga. Eller man kan genom ordböcker
eller omsorgsfullare läsning finna, att ’besynnerlig’ ofta betyder
’synnerlig’; att ’anse’ brukas = ’se på’; att ’så vida’ kan
vara lika med ’så till vida, i den mån’; att t. e. "Vid
ankomsten till Riga fann jag% för mig 15 officerare" betyder
"fann jag före mig"; att ’slå ut’ 1. ’utslå’ även kan betyda
’avslå’; att ’förtjusa’ ofta var lika med ’förtrolla, kollra bort’
och även ’genom förtrollning döva’; att ’snällhet’ ännu i
början på 1800-talet synes mer ha betydelsen av ’huslighet’,
’raskhet i sina sysslor’ än sin nutida betydelse; att ’prins’ på
gustaviansk tid efter franskan kunde betyda ’furste’; att
’beställning’ förr var vanligare än nu i betydelsen ’ämbete’; att
’töva’ förr icke nödvändigtvis hade skönlitterär klang; att
’artig’ kunde brukas även om djur (i betydelsen ’ädel, god’)
som då Linné på tal om fåravel säger att "af den oartigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
