Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
THEODOR HJELMQVIST.
som är "skygg för en buske", alltså hyser en obefogad rädsla.
Numera nyttjas "inte buskablyg" stundom om den som —
långt ifrån att hysa någon obefogad rädsla — tvärtom är
ganska fräck (alltså ironiskt). På grund av sin allitteration
har det utträngt det äldre buskrädd.
2) Gårsgriisz, d. v. s. gårdsgris. Jfr:
"Gåhlgrisen mått [vid hemkomstölet efter bröllopet]
bij [d. v. s. bli] steckt, ja gammul tackån mä.tt
Et mycket lustigt Tidfördrijf C 3 a (c. 1690). — Jfr
gårdsvin i äldre danska, se Kalkar, som med tvekan översätter:
"et svin, der fedes i hus eller indhegning."
Gårdsgris = bortskämt barn, som ej varit ute i världen,
bör jämföras med stug(u)gris (stufvegris) i samma betydelse:
"Hwad skulle jagh medh en Stufvegrijs,
Som altijd sitter på Bordet och fijs."
Alle Bedlegrannas Spegel 12 (1647).
"Han är näswijs som en stugugrijs." Mont-Louis’
Franska grammatika 289 (1739). "Tanja behöfver inte gå
ut. Det är bättre, att hon stannar i barnkammaren, — en
sådan stuggris som hon är!" Hedberg, Kovalevsky: Systrarna
Rajevski 9 (1889).
Andra sammansättningar med begynnande stugu- som
böra jämföras, äro:
Stugupilt: Ex.: "Litet skulle det anstå en stugupilt som
han att kasta sig in i några äfventyrligheter." Heidenstam,
Karolinerna 2: 36 (1898).
Stugusittare. Cederschiöld, Noveller av Riehl 2: 40 (1878).
H. Schück i Nordisk tidskrift 1894, s. 226.
snarare förklaras så, att förleden utgöres av den oförändrade, genom
utjämning efter singularens oblika kasus uppkomna grundform buska,
som ännu förekommer i svenska dialekter (t. ex. i Uppland, Dalarna
och Norrland, se Hesselman i Uppland 2: 526; jfr dens., Sveamålen
16 f.) och som var vanlig i äldre nysv., se t. ex. Lexicon lincopense
(1640; under agasyllis), Spegel (1712), Serenius (1741)?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
