Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER SPROGVILD O. CEDERSCHIÖLD, VERB ALABSTR AKTERN A. 143
neskes til et an det Menneskes Bevidsthed. ~ Det Ord er
bedst, der med de færreste o g simpleste Midler giver den
sikreste och fyldigste Forstaaelse". Hur blir nu detta omsatt
till verklighet? Jo, Jespersen fortsätter: De allra flesta litet
längre främlingsorden, särskilt de latinska och grekiska, äro
svår- eller oförståeliga för den stora massan av folket. "Naar
andre — ikke-klassisk dannede, ogsaa f. Eks. Hovedmassen
af Damer, selv med den bedste Skoledannelse — hører
saa-dan et Ord, faar de tit en højst taaget Forestilling af hvad det
drejer sig om; selv at bruge det er naturligvis endnu
vansk-ligere." Eller "Der er sikkerlig ingen Grund til at le, fordi
en Almuesmand bumrer i et långt besværligt Ord, som vi i
de flæste Tilfælde har paanødet hain uden nogen virkelig
Grund. Eller rettere uden nogen anden Grund end den
Do-venskab, der ligger i at tage et fuldfærdigt Ord i et andet
Sprog uden at tænke sig om for at finde et godt Udtryck i
si t Eget". Jespersen vill därför ha bort främlingsord, som
stå ensamma i språket utan associationer; de förstås
naturligtvis sämre än de övriga. Lexikon är därför ett dåligt ord.
(För Salmonsens Konversationslexikon föreslår han Salmonsens
Alvider). Även latinsk eller grekisk böjning: medici o. d.,
vill han fördriva till förmån för den regelrätta danska
böjningen. Och engelskans rätt vanliga sätt att förkorta de
främmande ord den upptar (’phone’ = telefon och telefonera,
cab’ = cabriolet, ’photo’ o. s. v.) anbefaller han även för
danskan. I det viktigaste överensstämmer alltså Jespersens
ståndpunkt i frågan med Per Sprogvilds, och de skilja sig
bägge skarpt från Tegnér och Noreen, som synas mig alltför
litet ha betänkt den nationella och sociala sidan av saken.
Men låt oss återgå till Per Sprogvild!
I förhållande till norskan blir den naturliga nutida
uppfattningen enligt Per Sprogvild denna: (Vi gör bedst i) uat
godtage som både danske og norske Ord (Fællesord) alle sådanne
Ord, som er dannede af fælles Sprogæmne efter fcelles
Sprog-loveu. Och i förhållande till Tyskland kan den uttryckas så: ui
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
