Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
OLOF ÖSTERGREN.
I samband härmed kritiserar Per Sprogvild den vanliga
uppfattningen av avledning, att den blott skulle försiggå från
ordklass till ordklass. Ordklassen, säger han, är icke
utgångspunkten, utan den är senare abstraktion; det väsentliga i
av-ledningen ligger däri, att den gemensamma roten (ibland med,
ibland utan avledningsändelse) uppträder i olika funktioner.
Aven här har språkvetenskapen haft samma ytliga metod
som ifråga om lånorden. Ehuru man vet, hur tillfällig ett
ords första förekomst i böckerna är, ehuru man vet hur svårt
det är att ens få reda på det första beläggstället (otaliga
exempel från det stora franska ordboksarbetet eller från vår
egen svenska akademis ordboksgärning visa det), så brukar
man dock helt schematiskt anta det först förekommande ordet
som grundord och de andra som avledda. I livet försiggår
väl saken för det allra mesta så som Per Sprogvild skildrar:
"af én Person og på et Sted tages én Ordform i Brug, af
en anden Person eller på et andet Sted en anden Ordform,
og når Ordene da endelig breder sig så vidt, at de eller
no-get af dem falder ind under en Sprogbogholders Horizont, så
er det naturligvis en Tilfældighed, om det ene eller det andet
Ord påtræffes först". Jespersen anmärker i anledning av
dylika yttranden, att Per Sprogvild "i hvert Fald ikke sagt
noget for Sprogforskere overraskende, naar han flere Steder i
sin Bog fremhæver, at slige Ord (som Oldebørn) kan opstaa
ved uafhængig Dannelsè hos månge Medlemmer af et
Sprog-samfund". Ja, det är sant, nytt är yttrandet icke, men det
oaktat tyvärr så välbehövligt!
Med Per Sprogvilds uppfattning av begreppet
"avledning" borde man snarare, säger Per själv, tala om rotutbildning,
rotgrening eller rotklyvning, men som han icke har den åsikten
ningen drabbar kanske ej fullt. I detta sammanhang framgår ju, att
han haft öga för en viss skillnad. Men han har icke låtit detta
förleda sig till, att endast vilja uppmuntra de levande; han tror även
på möjligheten att väcka till liv de döende eller döda och med hans
förslag om undervisning i nyskapelse skulle detta alls icke vara
omöjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
