Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER SPROGVILD O. CEDERSCHIÖLD, VERBALABSTRAKTERNA. 151
tivering — participbildningen —, som ju af ålder plägat
upptagas t. o. m. i den elementäraste svenska flexionslära".
Klarast framträder kanske. såväl överensstämmelsen som
skillnaden, om jag anför (delvis fritt återger) en del av de
sammanfattande slutorden:
«
"Ymnigast förekomma verbalabstrakterna inom den
stelare, mera opersonliga prosan", där avledningar på -ande äro
de vanligaste, ehuru också ett rätt stort antal på -ning. -else
och -an, som alls icke förekomma i ledigt talspråk, där speljf
en betydande roll. "Ålderdomliga stilarter, särskildt
kyrkosvenskan och kanslistilen, disponera dessutom öfver ett antal
abstr. på -an, -else, några på -sel och -nad m. fi., som ej äro
användbara i annan stil." Den lediga talsvenskan är
jämförelsevis sparsam på verbalabstrakter, i synnerhet sådana med
avledningsändelse. De på -ande äro sällsynta i bildat tal och
saknas nästan fullständigt i det folkliga talet. De på -(n)ing
äro allmännare, men mer begränsade till antalet än i
skriftsvenskan ; av verb, som äro egendomliga för tal svenskan
avledas i regel icke abstr. på -(n)ing. Däremot visar talsvenskan
en avgjord förkärlek för korta abstr., isynnerhet sådana, som
äro lika med verbets infinitivstam; dessa abstr. synas tillväxa
i antal, de flesta nybildningar av denna typ ha neutralt
genus.
Han fortfar vidare ungefär så:
De långa substantiven på -ande (-ende) äro obekväma,
emedan de äro föga alstrande, de tynga stilen, och dessutom
vidga de klyftan mellan skrift- och talsvenska och göra
skriftsvenskan svårfattlig för folket. Man finner försök, särskilt
i skönlitteraturen, att ersätta dem, men "härvid göras ofta
missgrepp, i det man, påverkad af dansk-norska eller tyska
förebilder, skapar afledningar på -ning, -an eller -else, som
förefalla alltför osvenska; i sht dansk-norskan blir lätt
missledande, eftersom den har vissa afledningsändelser gemensamma
med svenskan, men brukar dem i andra förbindelser. Bäst
lyckas den litterära reaktionen mot flrøcfø-afledningarnas herra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
