Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
OLOF ÖSTERGREN.
välde, när den ur talspråket upptager "korta" (ändelselösa)
abstrakter. För öfrigt är det naturligtvis af vikt att hålla
vid lif gamla abstrakter med afledningarna -sel, -nåd, -a, -e.
-d. -t, -st m. fi. och icke låta dem undanträngas af de
starkare typerna (på -ande och -ning)".
Betecknande för Cederschiölds ståndpunkt är också det.
att han visserligen anser, att de "korta" abstrakterna "med
sin rent af idealiska enkelhet" äro de bästa, men blott "sa
•framt de redan finnas eller kunna — utan att verka stötande
— nybildas". Går icke detta, får man för att undvika -ande
ta sin tillflykt till någon konstruktion med infinitiv eller
finit verb.
Som man ser, har nyskapelsen icke för Cederschiöld den
bestämt övervägande betydelse som för Per Sprogvild. Han
synes icke tro på möjligheten att vidare nybilda ord med de
"gamla" avledningsändelserna, som -sel, -nad? -a, -t o. s. v.,
vilka Per Sprogvild djärvt vill återuppliva, han gillar icke
ens de "korta" nybildningarna, om de verka stötande. Han
har inga resonnemang om möjligheten av att man genom
inlärande av ordbildningsreglerna kan komma längre i
ordbildning än för närvarande, ingenting om möjligheten att driva
igenom det som först stöter, ingenting om kamp mot
språk-trögheten. Och hans åsikter om det "inhemska" synas ej
heller gå samman med Per Sprogvilds. Men intresset för de
korta abstrakterna, intresset för nybildningen sådan den
träffas i litteraturen och livet, och intresset för språkets förfolk
-ligande, allt detta är dock gemensamt för dem bägge.
Jag vill nu något närmare betrakta Cederschiölds bok
i och för sig.
Undersökningen begränsas till riksspråket, dock medtas
även en del ord, som tillhöra bygdemålsfärgat riksspråk.
Bland verbalabstrakter upptas endast sådana, som "nu för tiden
verkligen kunna brukas såsom nomina actionis till formellt
motsvarande verb". I regeln uteslutna äro alliså t e.
substantiv, som nu blivit konkreta eller substantiv som, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
