Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER SPROGVILD O. CEDERSCHIÖLD, VERBALABSTRAKTERNA. 161
svenskt språkbruk (dylika övergrepp bestraffar sig själva);
skov förekommer här och var i litteraturen (under vissa skov,
med vissa mellanskov).
I tionde och elfte kapitlet behandlas slutligen utförligt
"de korta abstrakterna", som sakna avledningsändelse (i kap. 11
de p& -el, -er till verb på -la, -ra) och ha samma vokal som
verbet i infinitiv. Det är denna grupp, som Cederschiöld med
rätta anser för den viktigaste och den som förser och kan förse
oss med de mesta och bästa nybildningarna.
’Jag gör några randanmärkningar. Tvist i t. e. ’en
tvist om ord’ 1. ’råka i tvist om något’ kan nog förekomma
i ledigt umgängestal, likaså harm i uttrycket ’de vore då en
harm, om samt misstro i ’ja har en liten misstro mot honom’,
men dessa exempel inverka kanske knappast (för så vitt de
icke kunna förökas) på det allmänna omdömet om ordens
stilvärde. Puts kan nog brukas som abstr. till ’putsa’ (putsen
återstår ännu). Hemgång är även spelterm: ’h. i spel’. Brist
borde nog kanske hellre förts till de ord, som finnas i de
flesta stilarter (’i brist på bättre’, ’de ä allti en brist, de kan
du inte förneka’ o. s. v.). Smäck skulle jag ej kunna bruka
som neutrum. Giv som kortspelsterm torde vara sällsynt, jag
vet mig endast ha hört bestämda formen. Vin träffas även
hos Agrell, Den dolda örtagården s. 43 ("trots slungors hvin").
Hopp, brukat i pluralis, förekommer stundom, t. e. hos
Stagnelius. Mothåll är vanligt i Uppsala, finns upptaget i Sv.
Akad. ordlista och är säkerligen allmänt över hela Sverige.
(Inte ett) smack förefaller mig vara ett annat ord än "ett
stilla txmgsmack"; det förra torde ej eller åtminstone ej alltid
sammanhållas med ’smacka’. Fjäs förefaller mig icke föråldrat
(där va ett faslit fjäs för di kungliga!). Fej upptas ej i
SAOL och är för mig obekant från vår tid. ’I bänd’ som
likaledes är okänt för mig, finns däremot uppfört i SAOL. Skäll =
’ovett’ är vanligt även i Stockholm, Uppsala o. s. v. Hyfs
likaledes vanligt i Uppland (sätta h. på; ja vet inte hur ja ska få
någe 1. nå(go)n h. på de här). Kel finns även i Uppsverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
