Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
OLOF ÖSTERGREN.
Små skira, sidenhvita molnkuddar ligga strödda på ett täcke,
i hvars väf inslagets skära ljusblå höljer sig som ett tunt flor öfver
grundränningens bleka hvitnad.
Visserligen är ju ej härmed sagt, att orden slå igenom,
men betecknande är det dock, att Österling, när han skrev
t. e. den första av dessa verser, icke hade en tanke på att
ordet ’gulnad’ skulle vara nybildning. Detta visar, att det ej
är nödvändigt att t. e. just ett abstrakt ’rodnad’ skulle
behövas för att avge föredöme; nej när den abstrakta nad-typen
blott helt allmänt förefinns, är detta fullt tillräckligt för att
vid behov osökt och naturligt framkalla nya bildningar.
Exemplet bevisar än en gång, att anpassningen och tillfället förmå
bra mycket mer ifråga om en nyskapelses införande och
utbredande, än man i allmänhet i första hugget är böjd att tro.
Bland smärre anmärkningar har jag blott dessa: jämte
klädsel, avklädsel o. s. v. ha vi även påklädsel och utklädsel
(som även finnas konkret brukade); byggnad är abstr. även i
uttr. ’stå under b.’; sömnad (o. linnesömnad) torde användas
även av sömmerskor (t. ex. i annonser) och sålunda ej
uteslutande vara skriftspråksmässiga; ’utgåva’ finns använt även
av O. v. Friesen; tenta subst. o. verb = tentamen, tentera är
mig fullständigt obekant; glädje kan nog förekomma även i
enklare, folkligt talspråk t. e. han visar då aldri nån glädje
över nånting!, va ä de för glädje me å visa dej sakerna, när
du inte ser på dem?, den lilla glädjen kan du väl åtminstone
göra honom! Hörsel träffas i prosa hos O. Kolmodin 1732.
Nästa avdelning innefattar verbalabstrakter utan
avlecl-ningsändelse men med ’inre böjning’ (Noreens term) d. v. s.
här med annan vokal än motsvarande verb. Cederschiöld
anser dem synnerligen värdefulla, men tror att nybildningar ej
gärna kunna uppkomma. Per Sprogvild skulle naturligtvis
ha ivrigt kämpat för utbredningen av detta avledningssätt.
Och som jag tror med full rätt. Rev i bet. ’stark
efterfrågan på en vara’ är väl fullt lokalt; för mig åtminstone är det
alldeles obekant; övergrepp synes mig däremot fullt stadgat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
