Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
THEODOR HJELMQVIST.
breff sådant som jag thz oförsegled bekom förskicker jag b.
[ = brodren\ her medli tilhonde, men hwem weth huad vnder
steken ligger." Historiskt bibliotek 2; 304. Jfr: "Hwadh
härvnder sticker, kan jag icke ähnnu döma." A. Oxenstiernas
Bref till J. Oxenstierna 238 (1646). Jfr även danskans:
"der maa stikke noget under (være en liemmelig Hensigt
dermed)". Videnskabernes Selskabs Ordbog 6: 831.
3: 539, r. 19 nedifr. ff.: "D. Thauvonius sade:
conclu-sio: iag kan intet samtyckia där till, at Deus [i] nogon motto
kan sejas causa instrumentalis" (1666). Det synes sannolikt,
att det inom klämmer tillsatta i tillagts av utgivaren, emedan
det enligt hans mening skulle av vårdslöshet utelämnats vid
renskrivningen (jfr Förordet till del 3). Nogon motto = på
något sätt har emellertid motstycken i äldre nysv. och fsv.;
se min anmärkning i Språk och Stil 7: 120.
3.
Till Bidrag till Helsingfors stads historia samlade och
utgivna av P. Nordmann 1905—1906.
1: 17, r. 8 nedifr. ff.: "Vi fatighe menn [borgarna i
Helsingfors] sitiie här i en ahnann veegh och haffue en svor
tunghe aff Edher Nådz folck, som komme iffron Räfflee,
Vi-borgh, Tavestelandli och alle andre ördder." Ur en odaterad
skrivelse ur samlingen "Städernas besvär", enligt utgivaren
avfattad "mellan åren 1563 och 1567". Det med hänsyn
till stavningsform och betydelse påfallande ahnann är
säkerligen fel för almann: en almann veegh, d. v. s. en offentlig
landsväg, allfarväg. Jfr att Svenska Akademiens Ordbok (A:
1018) upptager sammansättningen allman-väg, som där belagts
från Florinus (1695) och Lindh (1749). Jfr norskans
alman-väg.
1: 84, r. 12 nedifr. ff.: "All denn stund handell
och vandeli ähr itt märkeligit näringsmedel, hvarigenom ©en
stadh kan bringes uthi önskelig postus och vällstånd." Ur
Städernas besvär 1642. Postus orätt för postur (tryckfel?)
Postur är en i äldre nysvenska vanlig biform till posityr; se
exempel på denna form i Sveriges Rikes Ridderskaps och
Adels Riksdags-protokoll 2: 115 (1634), 2: 147 (1634). 4: 5
(1645); med stavningen postür: Därs. 4: 95 (1647), V. 1: 9
(1652).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
