Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
HERMAN GEIJER.*
stora näs, som skjuter ut i Vättern väster om Vadstena ligger
socknen Nässja, som ganska ofta nämnes i diplomen, t. ex.
(in parochia) næsia 1330 (ib. IV n:o 2810), (predia mc a in)
næssiom 1336 (ib. IV n:o 3229), en fiærdhongx attong iordh
i Østnæsiom i Næsia sokn 1411 (Sv. D. N. S. 11:0 1399).
Sockennamnet Nässjö i Tveta härad i Småland synes ha varit
föremål för en liknande omtydning som bynamnet i Långsele,
då detta sockennamn hos Styffe Skandinavien under
unionstiden2 s. 171 anföres i formen Næssia från år 1398. Jfr
dock (de) . . . nessio in thwetom 1333 (Sv. D. IV n:o 2992)
och ecclesie næssyo (dat.) 1344 (ib. V n:o 3860).
Namnet förekommer även flerstädes i Norge, t. ex.
Nes-jan i Rennebu (Rygh Norske Gaardnavne XIV s. 175), i
dialektform Nasjayy (best. form pl.), dat. Nasjåm. Även
vid detta namn har samma folketymologi som vid Nässc i
Långsele gjort sig gällande i äldre skriftformer: Nessiøe 1723
in. fi. Vidare kunna anföras Nesjan i Levanger (ib. XV s.
115), dial. Nasjan; Nesene i Grong (ib. s. 298), som endast
anföres i den dialektala dativformen Nessåm; Nesje i Borge
(ib. XVI s. 323), dial. Nä^si ~ Nä^ssja; Nordnesje och Sørnesje i
Veø (ib. XIII s. 246, där den förmodan uttalas, ’at det
op-rindelige Gaardnavn har været Nes, og at Flertalsformen
se-nere er intraadt paa Grund af Gaardens Deling. Den Lar
nemlig ikke her nogen Grund i Kystlinions Former’), dial.
Xö^rnäsje, Sö^rnäsje; Nesja øvre og nedre i Sundalen (ib. s. 389
o. 392), dial. Nissja, vilket namn O. R. härleder ur *Nesjar,
men K. R. ur *Nesin, d. v. s. nes sammansatt med vin.
Slutligen må erinras om det historiskt bekanta Nesjar,
skådeplatsen för Olov Haraldssons sjöseger över Sven jarl
palmsöndagen 1016, efter vilken plats Sighvats skalds till minne
av slaget författade dikt fått namnet Nesjavtsur. Den
topografiska tolkningen av detta namn har under år 1907 varit
föremål för en utförlig diskussion mellan Yngvar Nielsen och
A. Kjær i (norsk) Historisk Tidskrift (Fjerde Række, Femte
Bind). Gent emot den förres hypotes, att Nesjar betecknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
