Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
207
hos denne förf. säger Östergren ingenting om. För min del
vill jag i fråga om Levertin vidhålla ordets karaktär av
da-nism. Att han skulle upptagit ordet direkt från de
sydsvenska landsskapsmålen, kan ingen gärna ifrågasätta. Även
den möjligheten, att han lärt känna ordet från sydsvenska
författare (som Bååth), torde vara mindre sannolik, än att han
övertagit det från dansk och norsk litteratur. Det litterära
och språkliga inflytande, som don tidens skånska författare
(Ernst Ahlgren, Lundegård, Ola Hansson, Bååth) kan ha
utövat på de uppsvenska kollegerna, kan ju i ingen mån
jämföras med de mäktiga intryck, som denna författargeneration
mottog från den samtida norska och danska litteraturen, och
varom inte minst Levertins språk bär mångfaldigt vittne1. —
I jämförelse med detta allmänna vägande av specifikt skånskt
och danskt-norskt inflytande mot vartannat spelar det en
mindre roll, att i Svenska akademiens ordbokssamlingar det
tidigaste belägget från sydsvenska författare (det av mig
anförda från Bååth) kommer omkring 10 år senare än
Levertins användning av ordet. Sådant kan ju nämligen allt
för väl bero på en tillfällighet2.
Ordets betydelse kan ju också vara av vikt, men
torde i detta fall icke giva något avgörande utslag i fråga
om ursprungskällan. I litterärt bruk har ordet en avgjort
sympatisk färg, = barnsligt förtroendefull. Levertin
1 Jag erinrar i detta sammanhang om Strindbergs ord (1885):
uden svenska litteraturen från 1865 till nu heter Björnson, Ibsen och Lie".
2 Att i detalj på de litterära beläggens väg söka följa ett ords
spridningshistoria (så som Östergren föreslår i sina anvisningar till
en "fast metod" eller så som jag själv tänkt mig saken, 1. c. s. 72)
torde överhuvud endast undantagsvis giva lön för den oerhörda
mödan, i form av säkra resultat. Hur vanskliga dylika ordkronölogiska
spörsmål äio, har Östergren fått erfara, då han i praktiken stått inför
liknande uppgifter. Han nödgas då konstatera, att frågan, huruvida
något visst ord hos Törneros är "(ett hapax legomenon eller] ett hos
honom först uppträdande uttryck ... ej är möjligt att säkert avgöra
ens, där man har hjälp av Svenska Akademiens Ordbok". (Stilistiska
studier i Törneros språk s. 24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
