Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
H. CELANDER.
ordet synes mig dock vara av tvivelaktigt värde — formen
lyhörd är ojämförligt mera välljudande, och till sin innebörd
fnllt genomskinlig genom sin anslutning till det delvis
likbe-tydande adj. neutr. lytt ("det är så lytt bär inne") och till
verbet ly (lyss).
Formen orkeslös (i st. f. orklös)y som jag anfört som
dansk — till vilken uppfattning även Ruben Berg ansluter
sig — har jag sedan anträffat i Fryksdalsmålet. (Se Noreens
Ordbok över Fryksdalsmålet.) Månne beroende på
grannskapet till Norge? Eller finns formen även i andra svenska
bygdemål? — Jfr f. ö. Tamm, Sammansatta ord, s. 156 K
"Det från G. H. J. Ljunggren anförda undsenlig är väl
tvifvelaktigt", anmärker Ruben Berg (1. c. s. 191); "hos E.
Flygare-Carlén finnes . . . undselig". Jag anförde också ordet
undsenlig i en not, och vid diskuterandet av de olika
förklaringsmöjligheterna stannade jag vid att betrakta det som "en
självständig’ svensk bildning". Formen undselig bevisar
snarare motsatsen mot vad Berg anser den bevisa; den är ju
fullständigt identisk med det da. no. undselig!
Endast från David Sprengel kändo jag användningen av
den gången i betydelsen på den tiden (= da. no. den gang).
Den möter oss emellertid också hos Levertin: "Redan Tegnér
klagade öfver att den [Creutz’ Atis och Camilla] var glömd.
Sedan den gången — 1836 — har dikten sannolikt blifvit
ännu mer förgäten"; Svenska Gestalter, 3 uppl. s. 144. "Den
gången han skrev denna roman var han icke blott ett. . .
1 I samma arbete anför Tamm ss. (relativa) nybildningar,
sannolikt efter danskt mönster, kompositionsformerna skadeslös (s. 115)
och skonslös (s. 155). Likartad är "sedeslös, nyare form till äldre
sede-lös, med s tillkommet av okänd anledning" (s. 32). — Fullständigt
analogt med orkeslös är adj. sköteslös, som anföres som danism av
Linder, Regler och råd, 3 uppl. s. 189. Rietz uppgiver emellertid
från Bohuslän formen sköddeslös, medan ordet i finländska
dialekter har formen skötlös, och i norrländskt folkmål skötelös. Den
sistnämnda formen träffas i Laura Fitinghoffs Barnen från
Frostmofjäl-let s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
