Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
215
snille, utan också en stor konstnär44. (Inledningen till Eugens
Svenska landskap, s. 33). Mora överraskande är det att träffa
på samma stötande danism hos Snoilsky:
MDen gång d& villan byggdes
hon lèg vid stadens slut.tt
("Grrftnsbor" — Dikter IV s. 179).
Att vinna fram skriver ej blott Geijerstam utan även
K. Warburg: att den [Lycksalighetens ö] i popularitet skulle
komma att vinna fram sida vid sida med Frithiofs saga";
Illustr, svensk litteraturhistoria II, s. 592.
Ögna = varsna, som da. no. øiney är inte heller något
hapax legomenon. Det möter oss (utom hos Hans Larsson)
i följande fras: "Jag kan icke ögna den tid, då den [-[uppgiften]-] {+[upp-
giften]+} skulle kunna bli öfverflödig" ; Fridtjuv Berg, Svensk
Läraretidning 08 s. 836.
Vi skulle nu övergå till en del hittills icke behandlade
danismer. Dessförinnan ber jag dock att referatvis få
omnämna en del hithörande fall, som påpekats av andra
författare, sedan min förra uppsats i ämnet.
Professor Cederschiöld har i sina nyutkomna "Studier
öfver verbalabstrakterna i nutida svenska" också kommit in
på en del nya abstraktbildningar av dansk upprinnelse.
Hit höra först och främst en bel del på -else. Utom
de av mig nämnda förälskelse, förståelse, upplevelse,
självhävdelse — nämnas här (som nyheter av danskt ursprung)
be-styrelse, betingelse, upprinnelse, hänvändelse, besvikelse,
tillstå-else, självövervinnelse 1 (s. 76 ff.). Såsom allmänt omdöme om
dessa och liknande bildningar säger förf. (s. 79): "Försöken
1 Inflytelse är enligt Cederschiöld (s. 73 not 2) Matt betrakta ss.
försvenskning af det t. Einfluss 1. det d. Indflytelse". Ur
bildnings-sättets synpunkt ligger ju det senare närmast. — Berg uppgiver (Språk
och stil IV s. 190) att ordet "varit vanligt sedan senare delen af
1700-talet". Det skulle alltså icke vara att räkna bland de
moderna danismerna, så som jag gjort (1. c. s. 76).
Av andra
författare framdragna danismer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
