Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
227
s. 301). — I Sv. Ak. Ordbokssamlingar finnes emellertid
intet äldre belägg från ordet än från 1893, med undantag dock
för slagordet: "frisk, from, frejdig, fri", som anföres (1879) av
Ahnfeldt, Bevingade ord s. 168, med den anmärkningen, att
här är "en korruption av danska adjektivet fr eldigt = sv.
frimodig. Om den anförda försvenskningen av Väter Jahns
"frisch, fr o mm, fröhlich, frei" någonsin varit mera välbekant
i Sverige, är väl ovisst. — Sannolikt har adj. fräjdig blivit
mera förtroget först från frasen umed fräjdigt modu. (Att här
sätta in frimodig, låter sig ju inte göra!)
Att nykomlingen oftast mötte en just i en sådan fast
förbindelse, där dess innebörd redan av sammanhanget
gjordes genomskinlig, har otvivelaktigt varit av största betydelse
för dess lätta tillägnande och snabba insmältande i vårt
språkförråd. Kanske får man antaga, att vid fräjdig också ljudit
med en liten undermedveten "anklang" från fröjd (vilket
naturligtvis inte är detsamma som att någon direkt
association skulle förekomma mellan dessa ord), och att detta
också gjort sitt till för att giva ordet fräjdig sin säregna
klangfärg. Hur som helst står det fast, att ordet numera verkar
fullständigt svenskt, och ingalunda delar de nya lånordens
vanliga lott att vara klangtomt, att sakna de associativa
bitoner, som giva suggestiv styrka åt ett ord1. — Förutom i
den vanliga förbindelsen med fräjdigt mod förekommer ordet
i fraser som: "denna fräjdiga offervillighet" (Sv. Dagbl. 5
juni 1906 — ledare), "hans allra mest fräjdiga sångarlynne"
1 Om den språkliga betydelsen av "anklang" eller bitoner från
andra ord’ se Yilh. Andersen i Festskrift til Vilh. Thomsen s. 299 ff.
och Hans Larsson, Poesiens logik s. 32 ff. — Samma sak som om
fräjdig gäller f. ö. också om spydig. Dess "färg" (som är fullständigt
bestämd) sammanhänger väl till en god del med dess karakteristiska
begynnelseljud, som det har gemensamt med spott och spe (jfr
be-spottare, spotsk, o. a.) och skärpes kanske ytterligare genom den
vidare klanglikheten med spy, som ju ocks^ användes i överförd
bemärkelse. Etymologiskt har spydig visserligen ingenting med dessa ord
att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
