- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
255

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE BIDRAG.

258

4. Binda i bet. begåva.

Anna Maria Lenngrens "Den glada festen" hör till de

alster ur vår klassiska litteratur, som läsas och kommenteras

vid läroverken. Särskilt har stycket av flere skäl kommit

att med förkärlek användas som material för lärarekandidaters

provlektioner. Vid "kritiken" efter en dylik väcktes frågan.

vilken mening egentligen får anses ligga i tredje raden av

följande strof:

Gubben tidigt ren på morgonstunden
trogen önskan av sin gumma fått,
med en stoppad nattrock blivit bunden,
rån och skålbröd, kaffe, utvalt gott.

Flertalet fattade "bunden" i bet. "ombunden, klädd". Men
häremot kan invändas, att denna användning av simplex i st.
f. kompositum torde vara och ha varit för språkbruket
främmande. Ett annat förslag var "fastbunden", i den mening,
att - gubben i denna dräkt skulle hålla sig på sitt ruin och
icke få reda på vad som förbereddes. Detta synes mig minst
lika hårdraget.

För min del tänker jag på en betydelse, som det tyska
binden fordom haft, och varav subst. Angebinde n. "present"
är ett ännu kvarlevande minne. Jag refererar till vad
Albert Richter, Deutsche Redensarten2 (Leipzig, Brandstetter)
s. 5 ff. anför till belysning av uttrycket Uzum Angebinde
schenken". R. meddelar, att fordom blombuketter och
presenter på födelsedagen bundos om halsen eller armen på
mottagaren. Om man ej kunde personligen överlämna gåvan,
skulle jämte den inläggas ett snöre. T. o. m. om endast ett
brev med lyckönskningar sändes, försummade man ej att
bifoga ett band. Belägg anföras från 1600-talets diktning (Paul
Fleming skriver en gång, då han ej som förr kunde
personligen överbringa sin lyckönskan: Wie glüekhaft war ich doch
zu jener Zeit zu schätzen, Da ich in Gegenwart sie kunte
binden an. Och vidare: Mein Herze war die Post.....Und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free