Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt?
(Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen.)
I ingen svensk dialektgrammatik har, så vitt jag vet,
hittills något avseende fästs vid de små skiftningarna inom
det, som man kan kalla ett enhetligt mål (ett bymål eller ett
sockenmål); av samtliga författares arbeten får man det
intrycket, att inom varje dylikt skarpt avgränsat, litet
dialektområde råder fullständig likhet i avseende på både ljudlära
och formlära. Och det är ju helt naturligt, att så skett; de
flesta upptecknare ha varit tvungna att inskränka tiden för
sitt arbete med ett och samma mål till några månader, ja,
ofta några veckor eller t. o. m. dagar, och under sådana
förhållanden har det helt naturligt för dem framstått såsom det
nödvändigaste att träffa det för målet typiska, det som
skiljer målet från andra mål, i. s. som man väl i allmänhet
ansett de individuella differenserna skäligen obetydliga och
ointressanta.
Då jag för fem år sedan började göra anteckningar om
målet i byn Åsen i Älvdalen, var jag avgjort av denna åsikt,
och i enlighet därmed sökte jag, sedan jag funnit, att
närmast föregående upptecknare, A. Noreen, på ett ypperligt sätt
lyckats träffa det för målet karakteristiska, normalisera mina
anteckningar till överensstämmelse med de förut gjorda, ja,
jag gick så långt att jag tvingade mig att höra t. ex. dos
’lös’, där jag tyckte mig höra las eller los, snor[1] ’snor’ i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
