Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metriska anteckningar till Johan Bergmans
"Ur forntidens sång11.
Jag har i ett par tidigare uppsatser i denna tidskrift
nagelfarit med den form, vissa klassiska metriska bildningar
erhållit hos ett par av våra mest utmärkta skalder. Se "Den
daktyliska hexametern hos August Strindberg. En metrisk
studie". Språk och Stil 1903, och "Metriska anteckningar
vid Vilhelm Ekelunds översättn in gar U r den grekiska
Antlio-logien". Språk och Stil 1906. Undersökningen gällde i förra
fallet hexameterns form, i det senare åter framför allt
penta-meterns, men även i någon mån hexameterns gestaltning.
Det bör måhända icke förefalla så underligt, om en med
eljest gott rytmiskt gehör utrustad skald producerar en eller
annan femfotad eller sjufot ad s. k. hexameter, därest han icke
skolat sitt metriska öra genom ett träget studium av den klassiska
litteraturen. I varje fall bör frånvaron av sådan skolning
betraktas som en förmildrande omständighet — om nu en skald
som väljer en form, den han icke behärskar, kan påräkna en
mildring i domen just på grund av ett sådant val. Men om
en filolog av facket, om vilken det måste förutsättas, att han
läst åtskilliga tusental klassiska hexametrar, och som
följaktligen bör vara så förtrogen med denna versform, att han icke
behöver räkna på fingrarna, om han vill kontrollera att
sex-fotingen har det vederbörliga antalet fötter, varken flere eller
färre •— om hos en sådan författare med hänsyn till
fotantalet abnormt byggda verser förekomma, så står man förlägen
inför frågan, huru sådana missfoster kommit till, och är föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
