Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag.
3. Om betydelsen av "Bottnekarl".
Envar, som något sysslat med handlingar från
medeltidens senare del och från 1500-talet, har ej kunnat undgå
att stöta på ordet bottnekarl. Synnerligen ofta möter det oss i
Stockholms stads tänkeböcker. Uti Tänkeboken 1474—78 s.
182 förekommer under rubriken Botnakarllame anteckning om
att det (på-)ubjöds skepparenom och andra borgarom, som
till Norrebotn pläga segla, att. . . icke segla förr, än de i
sin stad hade den, som i deras frånvaro gjorde vårdvaka".
Och i Tankeboken 1479—83 stadgas s. 319, att "de, som
köpa lax eller själ af botnakarllom, de skola köpa det för
reda penningar och ej härefter köpslaga med dem på råg, korn
eller någon (annan) säd vid bot 40 mark". Såsom appellativ
finner man ordet även i fogderäkenskaperna för
Ångermanland på tal om redovisningen för inkomsten av besökande å
Korsmässmarknaden på Hernön.
Icke sällan förekommer ordet efter en persons dopnamn
och står då på gränsen mellan appellativ och tillnamn. Så
ha vi funnit Jon Botnekarl i Torsåker i Gästrikland år 1548
Erich Botne karl, borgare i Gäfle 1559, död år 1600 och
Jonas Erich Båttnekar. Uti Tänkeboken 1489—91 finnes s.
407 v. rubriken "Anders Swensson rådman ok botnekarlu)
varunder omtalas, att Peder fiskare västan mur åt honom
upplåtit sin halva del i en gård.
Beträffande betydelsen av detta ord — det saknas hos
Söderwall, "Ordbok öfver svenska medeltidsspråket" — finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
