Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDER VISNINGENS HISTORIA. 187
latinet var även för honom huvudsaken. Fadern skrev till
honom långa brev på latin, som Erik på samma språk måste
besvara. Latinska disputationer och orationer idkades flitigt3.
Ett ännu tydligare språk tala v. Celses uppgifter om Jacobus
Bosæ Rudbeckius, jämte brodern Johannes
gymnasieundervisningens grundläggare i Sverige. "Han stängde in sine barn,
och lät dem ej vara ibland folcket, på det do skulle lära Latin
förr än Svenskan." Att han ej stått ensam om metoden visas
bl. a. därav, att densamma "ända till i våra dagar i ett eller
annat gammaldags prästhem varit tillämpad" 2.
I allmänhet torde man kunna vara förvissad om, att
modersmålet högst sällan vid privatundervisningen hade bättre
ställning än vid den offentliga; vad som vann på den enskilda
undervisningen var huvudsakligen de moderna språken.
Karl XI:s skolordning av 1693 — som till upphovsman
har Johan Gezelius d. ä. och är slutgiltigt formulerad av
Haqvin Spegel, på svenska — synes snarare ha gjort ställningen
sämre än bättre. Den erkände i teorin, att den borgerliga
och adliga bildningen borde tillgodoses, men den ändrade
dock föga 1649 års stadganden. Undervisningen är — säger
t. e. Wägner om Hälsingborgs läroverk3 — "fortfarande lika
ensidigt som före utfärdandet af 1693 års skolordning anlagd
på de döda språken och teologien. Förnämsta ändringen
bestod i logikens upptagande på skemat samt det betydligt
vidgade utrymme, som där nu lämnats åt grekiskan och äfven åt
hebreiskan". Latintalandet blev nu åter påbjudet från
studiernas början. Eleverna borde, dock- utan bestämd
straffpåföljd (blott ’anteckning’), tillhållas "i från första barndoms-
1 Ellen Fries, Sv. kulturbilder, s. 4 ff.; jfr även Hollander 343
— 349; för senare delen av 1600-talet se ib. 413—425, särsk. s. 41G
f. samt 422.
a Karlson, I. 69; V. 37.
3 S. Wägner, Helsingborgs allmänna läroverk under tre
århundraden, Inbjudningsskr. Hborg 1898; s. 23. — Läroverket hade vid
denna tid ’titel* av trivialskola, men ’rektorsklassen’ motsvarade i
viss mån gymnasium och dimitterade till akademin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
