Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
OLOF ÖSTE HG KEX.
åren att tala latin, på det de genom en stadig vana måge
dess bättre fatta det språkets egenskaper" En given
tillbakagång i fråga om modersmålet betecknar stadgans indra-
• •
gande av apologistldassen2. Aven stiftsbandets införande för
skollärarna (de till tjänster föreslagna böra enl. stadgan helst
tillhöra stiftet) måsto i den mån det ändrat föregående praxis
naturligen räknas till försämringarna. Likaså uteslutandet av
undervisningen i ’svenska lagarnas grunder’. Predikan ålades
nu alla gymnasister, 1649 endast teologer. Hebreiskan, 1611
villkorlig ’om tiden så medgav’, 1649 valfri, blev nu obligatorisk.
Vid akademien — i början av 1600-talet ännu ett
mellanting mellan skola och universitet — var modersmålets ställning
än sämre än vid skolorna. Gustaf Adolfs strävanden för
modersmålet lyckas ej bryta det allmänna tänkesättet. Han uppmanar
förgäves professorerna i Uppsala att utgiva vetenskapliga skrifter
även på svenska, ej blott på latin. Han söker till och med
i Uppsala få till stånd en professur i svenska språket, men
han lyckas ej finna någon som vill mottaga platsen, och detta
ehuru avlöningen skulle blivit större än för de övriga
professorerna i filosofiska fakulteten. Enligt v. Celses uppgift
erbjöds år 1624 denna plats av Axel Oxenstierna åt
Örebrorektorn Jacobus Bosæ Rudbeckius, — den man som lärde sina
barn latin förr än svenska.. Efter Gustaf Adolfs död kom
förslaget ej vidare’fram. Svenska språket ingick alls icke som ämne
i universitetsundervisningen. Alla föreläsningar höllos på
latin; till och med tolkningen av de klassiska författarna skedde
på detta språk. Modersmålet var förbisett om icke rent av
föraktat. Ett förslag av Skytte år 1639, att professorerna
stundom skulle vid tolkningen bruka modersmålet, avböjdes
1 Anfört efter Hastig, s. 28; jfr Hollander 431 not.
s Denna indragning har åtminstone stundom skett blott på
papperet. I Åbo t. e. fortsatte apologistldassen på samma sätt som före
förordningen; Hastig, s. IS nederst. Likaså i Växiö; se Arcadius,
Anteckningar ur Vexiö allm. läroverks häfder till år 1724. I
Linköping däremot var klassen indragen redan 1660 — 80, i Skara 1687 —
1704; Hollander 426 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
