Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDER VISNINGENS HISTORIA. 197
som förhörde läxorna innan man gick till skolan1. Och ej
sällan tillskriver man just informatorerna, att läsningen i
skolorna, där lärarna alltid voro för få för lärjungarna, icke blev
alldeles fruktlös.
Liksom under 1600-talet var det även nu de moderna
språken, särskilt franskan, som vunno mest vid denna
enskilda undervisning. Något mer än förr tog man dock nu
hänsyn även till modersmålet, så till vida att man åtminstone
fick öva sig i att läsa och skriva svenska. Latinet får mer
eller mindre stå tillbaka, såsom t. e. vid Mallets plan för
unge Claes Julius Ekeblads uppfostran år 1757. Ibland
ämnena vid Ekeblads ’inträdesprövning’ inför Mallet upptas dock
naturligtvis icke modersmålet. Från Gustaf III:s
undervisning kunna vi ju erinra oss Tessins på svenska skrivna fabler,
och den vidlyftiga svenska (och franska) brevväxlingen mellan
prinsen och hans guvernörer Tessin och Scheffer. Vid tio års
ålder kände Gustaf den svenska historien till Karl XII:s död,
men han stavade illa (liksom allt framgent); latin hade han ingen
idé om2. Då både Tessin och Scheffer hörde till dem som
talade och skrevo franska bättre än svenska, fick naturligen
det franska elementet i prinsens uppfostran sin avgjorda och
bestämda övervikt.
Vid universiteten minskades blott långsamt latinets
överherravälde. Kahls berättelse om förhållandena i Lund vid
Tegnérs ditkomst år 1799 äro härvidlag synnerligen belysande 3 :
"Under den tid af två och ett halft år, på hvilka
Tegnér beredde sig till filosofiska graden, hade de klassiska
studierna framför do egentliga vetenskaperna en afgörande
öfvervigt i den literära vågskålen vid carolinska akademien. Och
företrädesvis var det åt romerska språket och literaturon, som
1 Jfr t. e. Ahnfelt, Studentminnen; Johannes Sundblad,
Gammaldags seder och bruk2, s. 73; Nyblom, En sjuttioårings minnen o. s. v.
2 Ellen Fries, anf. arb. 287.
3 Ach. Kahl, Tegnér och hans samtida i Lund, Lund 1851,
s. 7 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
