Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 OLOF ÖSTI3UGKEN.
man då egnade uppmärksamheten. Orsaken till detta latinens
företräde framför de andra lärdomsgrenarne låg icke ensamt
i don tillfällighet, att latinens representant vid akademien var
en man af snille och nit för sin vetenskap, som gjorde allt
hvad i hans förmåga stod för att upprätthålla och uppmuntra
den. Anledningen till detta egna förhållande synes äfven
böra sökas i sjelfva de akademiska konstitutionerna, som
företrädesvis gynna latiniteten, och i den omständighet, att Lunds
universitet längre än de flesta andra bibehöll den gamla
tidens tendenser, och så sent som möjligt fogade sig efter en
nyare tids sträfvanden."
I Lund var dessutom "sjelfva examens- och
betygsväsen-dot inom filosofiska fakulteten ~ i slutet af föregående och
i början af detta sekel helt och hållet organiseradt till
uppmuntran och förmån för latiniteten på de öfriga
lärdomsgre-narnes bekostnad".
"De som togo den filosofiska graden, kunde genom sin
grundligare insigt i romerska språket och literaturen bereda sig
trenne laudatur eller nio betyg efter nuvarande räkning,
emedan ett bet}^g i den så kallade skrifningen pro gradu, som
bestod i författandet af en latinsk kria öfver något af
filosofiska fakulteten uppgifvet ämne, och som bedömdes af
fakulteten, motsvarade betyg i tvenne vetenskaper. Så vigtigt
ansåg man det den tiden för en filosofie magister, att kunna
med färdighet begagna de lärdas språk. En grundlig
kännedom af detta språk i förening ined den allmänna bildningj
som fordras för att med grammatisk säkerhet, logisk ordning
och en viss stilistisk färdighet uttrycka sina tankar öfver ett
gifvet ämne, belöntes då lios en student lika högt, som om
hos honom funnits en mogen insigt i trenne af de öfriga
vetenskaperna. Naturstudierna såsom botanik, zoologi och kemi,
som nu hafva hvar sin ordinarie lärostol, voro då förenade
under en spira, och de matematiska disciplinerna, som äfven
utgrenat sig i trenne kronor, nemligen i rena matematiken,
astronomien och fysiken, utgjorde då blott en stam. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
