Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL moder8mål8undervi8ninqen8 HISTORIA. 207
"tyvärr uppn&s det nu mera sällan, eller ofullständigt. Man
märker, p&stås det, inga eller blott omogna frukter af do
beprisade klassiska studierna. De fleste hemföra endast af
smaken derför från läroverken: sedan förhören häri vid
högskolan äro slutade, öppnas sällan en Romersk eller Grekisk
författare; och embetsmännen, stundom till och med
vettenskaps-mannen sjelf, betrakta dessa studier som ett onyttigt gräl \
och påminna sig dem endast som en öfverstånden
barnsjukdom". De latinska stilövningarna i skolorna anser Tegnér
nödvändiga, ehurn "deras ändamål är endast en praktisk
öfning af de inlärda reglorna"; "Man skrifver numera och
talar Latin, icke derföre att det egenteligen behöfves, utan
derföre att säkraste kontrollen på ett språks kännedom är
förmågan att med säkerhet uttrycka sig deri. Det är
egenteligen en garanti som åsyftas, mera än en färdighet" 2.
Tegnér återinför också år 1834 i Wexiö Gymnasium "de fordom
brukliga grekiska stilöfningarna" 3. I ett skoltal, likaledes i
Jönköping, år 1830 återkommer Tegnér till latinfrågan; han
försvarar grammatikan i s olorna, att därpå öva barnets
själskrafter; "Att Latinska grammatiken företrädesvis blifvit väld
härtill kommer af tillfälliga omständigheter: all fullt utbildad
och regelbunden Grammatik kunde härtill användas. Men do
döda språken ha häruti företräde för de lefvande, icke blott
derföre att deras former äro afslutna och oföränderlige, utan
äfven, och i synnerhet deri öre. att deras afvikande organism
lemnar anledning till lärorikare jemförelser. Den Grekiska
hade kanske varit lämpligast ; men den Latinska gör i
hufvudsaken samma nytta, när den nemligen drifves med
förstånd, med bifogad fortlöpande läsning af författarne, och i
förening med modersmålets egen språklära, som är den
naturliga tolken och måtistäcken f<"»r all annan" 1. Och så blott
ännu ett belysande yttrande. I sin betraktelse över ’Gyni-
1 D. v. s. skolfuxeri, pedanteri, lärt skräp.
* Esaias Tegnér, T d vid särskilta tillfällen I. 200 ff., Sthlm 1831.
8 Esaias Tegnérs Samlade skriftnr VI. 17; Sthlm 1849.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
