Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
OLOF ÖSTERGREN. t
nasii betydelse’ vid Wexiö Gymnasii Jubelfest år 1843, utta-
* •
lar Tegnér som sin livliga önskan: "Önskligt vore om den
gamla plägseden kunde upplifvas, att åtminstone inom skolan
göra Latin till ett lefvande språk. ~ Ty Latin måste, liksom
hvarje annat språk, läras lättare, i den mån det kan-
bibringas lefvande, ehuru det måste erkännas, att det ändå blott
är ett skenlif, det på detta sätt erhåller" 2.
Jag jämför med ovanstående uttalanden det uppseende
Geijers anfall på de klassiska språken väckte år 1838—39.
Pinsamt verkade på hans klassiska samtid de yttranden härom
som återfinnas i Litteratur-Bladet i artikeln om läroverksfrågan t.
e.: "Jag tillägger såsom uttryck af min egen fasta öfvertygelse,
att vid den höjd, hvartill den rationella språkläran nu
hunnit, en för ungdomen grundligt bildande språlc-undervisning kan
gifvas i och genom hvilket bildadt språk som helst; så att
språkens komparativa vigt alldeles ej kommer att bero på det
barnsliga företrädet i afseende på frågan: med hvilket skall
lärjungen, näst efter modersmålet, börja ? — utan på
språkens verkliga värde, sådant detta i deras Litteratur
uppenbarar sig. Hvilket jag ock oförgripligen förmenar är den rätta
klassiska ortodoxien."
Fullständigt ensam torde C. J. L. Almquist samtidigt stå
i de latinåsikter han uttalar i sin bok "Om Svenska
uppfostringsväsendet" 3.
1 E. Tegnér, Tal vid särskilta tillfällen I. 264 f. Man kan
kanske härmed jämföra Adolf Hedins yttrande s.^34 i boken Om
latinherraväldet, samt de intressanta uttalanden om modersmålets studium
han där s. 35 ff. framdrar, alltifrån .början av 1600-talet, yttranden
av exempelvis Wolfgang Raticli, Johann Amos Comenius, Locke,
Diderot, DAlembert, Herder, och i Sverge vid slutet av 1700-talet
Pehr Kölmark. Jfr även utredningen sid. 52 ff., i vår tid än lättare
att ytterligare belysa, sedan man börjat att självständigare betrakta
■och behandla modersmålet, dess nutida byggnad såväl som dess äldre
skeden. Jfr slutligen även läroverkskommitténs kritik år 1884, s.
41 ff., 257 ff.
• 2 Saml. Skr. VI. 121 f.
3 Tryckt i Sthlm 1840. Se särsk. s. 21 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
