Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GKUNDDRAG TILL MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS HISTORIA. 213
heternà hös lärjungen. Man har rätt häruti, men på så sätt,
att grekiskan med sin rikedom på språkfinheter kan göra
samma anspråk på tjenlighet; och öfverhufvud finnes intet
högre vetenskapligt ämne, som icke, väl anbragt i skolan,
skänker nyttan af själsförmögenheternas förträffliga uppöfning.
Att företrädesvis härtill välja latinet, var skäl och natur, den
tiden latinet i samhället hade en så vidsträckt användning.
Numera är skälet till företrädet borta. Hvad vi önskade få
göra den mera djupsinnigt kännande och tänkande
uppmärksam på, är också den egna omständigheten, huru
mycket fosterländskt-karakteristiskt sinne hos gossen bortdör, huru
många sympathier för det omgifvande landet, naturen och
människorna (såsom fosterländska individer) förflyr hos
barnet, då dess själs sensationer alltför tidigt upptagas af latin,
eller hvad annat fremmande som helst1. Tjenligare måste
1 Vill man härtill ha bekräftelse och belysning, kan man i C. R.
Nybloms En sjuttioårings minnen I. 173 f. lösa skildringen av huru
C. J. Björck inför klassen i april år 1849 uppläste de då nyutkomna
Fänrik Stål-Sägnerna: Mju längre han läste, desto underligare till
mods blefvo vi. Det dröjde ej länge, förrän tårarna stodo oss i
ögonen, och på vissa punkter blef det som en vårflod^ hvari läraren
troget stod oss bi. Det var Sven Dufva och Döbeln vid Jutas, som grepo
oss mest. När lektionen var slut, märktes en stor förvandling hos
hela klassen. Alla tolf kände vi oss som "omvända". Vi voro ju
från böljan uppfostrade till latinare; på den eftermiddagen föddes
tolf unga svenskar, som begrepo, hvad fosterlandskärlek var, och det
hade vi Runeberg att tacka för." Eller läs Viktor Rydbergs
skol-skildring i den fattning av Bilder ur Faust, som Warburg tryckt i
monografin I. 67 ff. MAtt vi voro födde i Sverige, fingo vi lära här,
men ej att vi voro svenskar. Om vi åtminstone fått veta, att det
var vår plikt att ha tråkigt sex timmar om dagen! Den tarfliga
sanningen upprann efter hand hos oss själfva. Hvad vi däremot
brådare inhämtade — jag vet ej rätt hvarifrån — det var vårt
omätliga företräde framför verkstädernas och åkrarnas ungdom. Och som
detta företräde omöjligt kunde grundas på annat än minnessaker,
särdeles de latinska glossor, hvarmed man riktade oss, intogos vi för
dessa glossor af vidskepligaste vördnad. Den ömkligaste fjolska, det
som var för fånigt att kunna sägas på svenska, fick, sagdt på latin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
