Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21’4 " ÖLOF ÖSTERGREN.’ " .
modersmålet vara; och emir själsförmögenheterna^ uppöfvande
äfven kan ske med dess tillhjelp, så måste detta språk hafva
gifvet företräde. Hvad detta sednare, eller modersmålets
initiativ beträffar, så är tideDS opinion redan hunnen hit; men
hvad det föregående, eller latin-talets och latinrchriornas.
af-lysande vidkommer, så veta vi ganska väl, att flera tiotal af
å"r ännu måste åtgå, innan en så stor reformation (vid hvars
inbrytande tvifvelsutan stora hus och höga murar måste störta
af förskräckelse) ens kan påtänkas; hvadan det också till
uppfyllande af all rättfärdighet, inläres uti .sjelfva, de nya
undervisningsverken (t. ex. Nj^a El.skolan) fullt, ut så mycket
som på gymnasier och i skolor. Har fördenskull
framställningen om hvad förr eller sednare nödvändigt måste åtgöras
och, som vi hoppas äfven sker till räddning af det egentliga
latinstudium — de romerska författarnes välförstående — liar
framställningen häraf nu varit förtidig, så anse vi det
emellertid icke böra illa upptagas, att saken på förhand en
gång-rent uttalades; det må nu betraktas som enj spådom eller soni
ett råd. Dermed sluta vi jättefrågan om latinet, hvilken här
bragtes å bane såsom det ena skol-ämnet -1, hvars
öfverätning- utgjorde en olägenhet, öfverklagad af förnuftiga
föräldrar och hindrande andra vigtiga ämnen att i skolan
tillräckligt få förekomma."
Hur svårt dessa åsikter haft att tränga sig igenom, det
■veta vi ju alla, som ännu i vår skoltid strävat, om icke med
• •
latintalandet, så doclc med de latinska kriorna. Annu i dag
en lärd varlek~och häfva låter, fick ett kraf på aktning, som de
visaste ord talade på fädernas tungomål, icke skulle ägt. Yi lärde
omedvetet missakta modersmålet och därmed folkets vis och sed, allt
svenskt, utom själfva namnet, hvarvid viJFäste. den. käxlek vi varit
skyldiga saken". Skildringen är nedskriven 1872 och rör
skolförhållandena i Jönköpings lärdomsskola, där Rydberg tillbragte åren
1839—45. ’ ■
11 Som det-andra änger Almquist Teologin, även den — som han
säger — nödvändig förr, då. reformationen ännu behövde försvaras,
men nu i skolorna ohistorisk. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
