Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDDRAG TILL moder8mål8undervi8ninqEN8 HISTORIA. 221
målet i nederskolan. Man stretade med rättstafningen, Schrams
eller Fryxells grammatik och Svedboms satslära. På
mellanstadiet förekommo uppsatser, ehuru mycket sällan, men då så
godt som utan all preparation, man var nästan uteslutande
hänvisad till sin egen fantasi för att reda sig med de ämnen
af vanligen ganska abstrakt innehåll, som gåfvos af läraren.
Någon läsebok fick förf. ej i sin hand förrän, i tredje
klassen och de öfningar, som i den någon gång företogos, voro
nästan uteslutande innanläsningsöfningar. Denna läsebok —
Svedboms — var dock så beskaffad, att den mycket
intresserade lärjungarne, och vi forskade i den ganska flitigt —
på egen hand. Den skulle för öfrigt med sitt goda innehåll
och uppställd som den var efter estetiskt-stilistiska grunder
äfven med framgång kunnat täfla med nutidens läseböcker,
där helt andra synpunkter blifvit rådande . . .M 1
Anlägger man nu icke D:r Dufvenbergs
nutidssynpunkter utan i stället ett historiskt betraktelsesätt, så märker
man genast att modersmålsstudiet under 1840-talet måste
genomgått en rätt betydande utveckling. Utom Fryxells
grammatika — i Samtiden 1859 betecknad som en "grammatica latina,
lämpad på svenska språket" — omnämnes nu bl. a.
Svedboms Satslära, avsedd att giva de första grunderna i
grammatiken med utgångspunkt från satsen, en bok som i
Samtiden a. st. anges som en "lärd Allmän Språklära med ’talrika
uppgifter’ ur Svenska språket". Det har med andra ord
uppstått en strid om bästa metoden för
modersmålsundervisning och strid visar livaktighet. Enligt den gamla metoden
kan, säger Kristian Claeson i Skrifter I. 318, "svenskan
aldrig blifva något hufvudämne, utan blott ett bihang, helst
till latinet. Läraren i latinet meddelar under
latinundervisningen i förbigående all nödig insigt i modersmålet". Den
Sved bom ska eller, som den efter sitt tyska ursprung vanligen
1 C. O. Dufvenberg, Modersmålet som centralt läroämne,
Stockholm 1894. Förf. avser de "realencyklopediska synpunkterna", vilka
han anser farliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
